mistren.blogg.se/tilostredje

Tredje besöket på Tilos i dodekaneserna

Rundar av

Publicerad 2013-06-06 05:50:26 i Allmänt,

Torsdag 6 juni
 
Nu sitter vi på Arlanda och väntar på tåget som ska ta oss till Linköping igen. Det blir allt lite segt med den långdragna hemresan, vi lämnade hotellet på onsdagmorgonen 06.30 och kommer hem till dörren framåt elva på torsdagen.
 
Vi fick ju så småningom besked från Ving om tiderna och det blev alltså Sea Star som gick 07 från Tilos. Kom till Rhodos halv nio men ingen mötte upp oss i hamnen. Bara en taxichaufför som letade efter det danska paret Mellgaard, som kom från en helt annan ö och inte var med på vår färja. Men chaffisen ringde till Ving/Spies och fick besked att ta med oss och köra till Hotell Athena. Där skulle vi vänta i receptionen. Pratade lite med receptionisten och ringde sedan till Vings servicetelefon. Där var det lite förvirrat när vi inte blivit hämtade, och kanske fanns det ett reserverat rum åt oss på hotellet? Vi blev lovade att ett kuvert med våra tider för resan ut till flygplatsen, och pratade igen med receptionen. Inget rum fanns reserverat men vi hyrde in oss för 20€ över dagen, lastade in bagaget och gick ut på stan en sväng.
 
Ett kvarter från hotellet fick vi så syn på Vings kontor så vi gick dit och tog vårt ärende igen. Där fick vi klara besked, bussen går från hotellet 23.15 och de skulle också undersöka var paret Mellgaard tagit vägen. Tur att vi hade ett rum! Det hade blivit bra segt att sitta på en parkbänk hela dagen.
 
Efter lite lunch lyckades vi leta rätt på det hotell där vi sovit över första natten, och där A-M troligen glömt kvar sin jacka. Vi talade om vilket datum vi var där och fick frågan om vilket rumsnummer vi haft. 421 dök upp i mitt huvud och visade sig stämma. Jackan fanns och vi kunde återvända till rummet och packa ner den. Då hade vi också fått ett meddelande om bussen ut till flygplatsen 23.15 :)
 
Flygresan gick bra, men det var dimma på Arlanda när vi kom hem. Piloten informerade om att han skulle låta maskinen landa på egen hand, och det gjorde den riktigt bra. Lite spännande/roligt var det att vi kunde följa landningen på skärmarna i planet, genom en kamera i nosen på planet.
 
Nu är det bara tågresan kvar, sen blir det att slänga sig på sängen ett par timmar!
Därmed stänger vi bloggen för den här gången och återkommer kanske med nya resor framöver.
Tack till alla som har läst och kommenterat!
 
Willy & Anne-Marie
Kommentarer (1)

Sista badaredagen

Publicerad 2013-06-04 16:02:49 i Allmänt,

Tisdag 4 juni

När vi funderade på middagsrestaurang i går kväll kom vi på att vi inte varit på Nicos ännu! Det ligger inte på strandpromenaden, så det är väl därför vi inte har tänkt på det, men vi har varit där förr och det var både gott och trevligt, så vi gick dit. Stället drivs av en engelsk kvinna som kom hit 2003 och gifte sig med en tiliansk man (Nico) som sköter köket. Hon pratar mycket och skämtar med gärsterna och har en stadig krets engelska gäster.

På menyn fanns Giovetsi som jag varit sugen på länge. Det är en gryta med små pastakorn, som risgryn, och den valde jag. Tyvärr var den ju slut, det hade funnits dagen före med nötkött, men hon frågade om jag tyckte om Giovetsi. Älskar det, svarade jag och då hojtade hon ut i köket och fick Nico att göra en åt mig om det var ok med kyckling? Det var det, och han gjorde en välligt god och välkryddad portion. A-M valde Dolmades som var dagens special, och medan vi väntade på huvudrätten tog vi friterade ostbollar. Goda här också, men ännu godare på Onomoia!

Och idag var det sista baddagen på stranden. Färjan går 7 i morgon bitti så då hinner vi inte med något strandliv, men i dag var vi nere vid halv tio och tog ett par stolar på vårt vanliga ställe. Beställer man något från serveringen så ingår solstolar och parasoll. Vi gick fram till disken och damen som håller i kommersen hälsade Kalimera och kunde vår stående beställning: Caffe Frappé, medium, sugar, milk and a Mythos. Det blir 5€ och vi lade oss tillrätta i solen resp. skuggan med våra böcker.

Många underliga saker ser man vid vattnet! En ensam Skarv håller till här och fiskar nära land, dom brukar ju annars förekomma i stora flockar och fiskar gärna på rad för att driva fiskarna framför sig.

Och lite senare på dagen kom en kropp flytande i vattnet!

 
När det var dags att gå hemåt gick vi upp till serveringen med disken och kastade skräpet vi samlat på oss under dagen. Pratade en stund med sonen som också servar i baren om det skiftande vädret här och var vi kom ifrån. Han kände till Malmö där han har kusiner och ville gärna åka dit och hälsa på. Sverige är ju så rent med mycket natur och vänliga människor! Men grekerna är också vänliga: när jag berättade att vi åker hem i morgon frågade han vad jag tycker bäst om, Retsina eller Ouzo? Jag sa att jag gillar Ouzo men inte A-M, hon föredrar Retsina. Då gick han och hämtade en flaska av varje från hyllan och gav oss i present! Så blev det handskakningar och kindpussar och lycklig resa och welcome back.
 
Är det konstigt att så många vänder tillbaka till Tilos när man väl varit här? Grannen ovanpå sa att de varit lite överallt, "men har man väl varit på Tilos finns det ingen anledning att åka någon annan stans". Och den tyska damen som förtjust konstaterade "There is nothing to do!" Och när vi gick hem från stranden idag vinkade busschauffören åt oss när vi passerade. Alla är så vänliga och välkomnande så vi har så vi kanske blir stadiga återvändare vi också, vem vet?
 
Willy
Kommentarer (3)

Vandring till Lethra

Publicerad 2013-06-03 16:35:23 i Allmänt,

Måndag 3 juni 2013
 
Vi träffades under mullbärsträdet på torget, våra grannar över oss och vi igår. Visst låter det gott med mullbär! De ser ut som en blandning mellan hallon och björnbär, men är mera avlånga i formen. Tyvärr var de inte riktigt mogna. Grannarna precis som vi har stora bekymmer med myggorna. Mannen har med sig eget myggnät. Det har han bunit fast i sängen med linor som också kommer hemifrån. Frun rullar in sig i en stor filt, som en kåldolme för att slippa myggorna. Jag vet inte hur många bett jag har fått, men de är åtskilliga och många av dom har jag rivit sönder. Även Willy har fått en massa bett, han som annars oftast är förskonad.
 
 
På Rhodos köpte Willy en semestercigarr som han nöjt av på balkongen. Jag tyckte att jag fick till en riktigt bra bild!
 
Förra gången vi var här åt vi på en restaurang som drevs av engelsmän och hade riktigt god mat. Vi beslöt att gå dit på kvällen för att äta middag. När vi kom fram var det stängt, alla möbler stod staplade inne på restaurangen och på en blek gulnad lapp stod det "vi har åkt till Rhodos, kommer på fredag". Vi kunde inte annat än skratta, lappen har nog suttit där ett bra tag.
 
Istället gick vi till torget och restaurang Onomoia. Vi har varit här ett flertal gånger och som de flesta restauranger här är det en familjerestaurang. Tim sa så här när han var liten "hur många getar har du ätit morfar"? För Willy blev det get även denna kväll och jag tror inte att han själv kan räkna hur många det har blivit. Get har blivit Willys favorit! Jag tog biffar fyllda med ost och kryddade med timjan, till det ungsrostad potatis, ris och grönsaker. Smakade alldeles utmärkt! Till notan fick vi hembakad tigerkaka!
 
 
Vi gick upp redan vi halv sju imorse och vid åtta började vi vår vandring till Lehtra strand. Den stig som vi har gått tidigare har ju rasat så vi tänkte ta en annan väg. Efter vår nya fina guidebok hittade vi genast vägen. Efter kartan skulle vi gå i stort sett rakt upp på ett berg, vi bedömde det till ca. 200 meter. Här fanns ingen led utan det var att klättra bland stenar, buskar, snår och rullgrus, men upp kom vi. Som vi kunde se skulle denna klättring fortsätta på hög höjd, bland klippor och skrev, så vi tog beslutet att klättra ner igen och fortsätta på en led runt berget istället för att klättra över berget. Jag tror att det var ett klokt beslut.
 
 
Det var en vacker led vi gick, såg nästan ut som det kan ha varit en väg för länge sedan, en åsneväg eller åsnestig kanske man säger!? Vi kom förbi en massa bikupor där det skördades honung. Det var ett surrande av bin överallt, jag tror att det är timjan som blommar. Bergssidorna är alldeles blå! Vid flera tillfällen fick vi öppna och stänga grindar för att inte getterna ska smita ut. Getterna finns precis överallt och de är otroliga på att klättra på bergskammarna.
 
 
Till slut såg vi Lehra strand och då satte vi oss och tog lite färska aprikoser och vatten. Tittade på den magnifika utsiken och tog några kort. Jag har själv tänkt på att jag har hatt på alla kort som finns med på bloggen. Någon kanske undrar om jag sover med hatten på också, men det gör jag faktiskt inte!! Men här blir många av dagarna "a bad hair day" då jag ofta går i hatt för solen och värmen och allt salt som finns både i havet och luften. Vi eller rättare sagt Willy såg också en orm på vandringen tillbaka. Den rasslade iväg bland stenarna men han hann se att den var knappt en halv meter lång och grönskimmrande. Tur att inte jag såg den.  
 
 
När vi kom tillbaka till rummet visade stegräknaren på 11000 steg. Jag gjorde ett litet överslag och räknade ut att bara på våra vandringar har vi gått över 80000 steg. Det är bra! Då med tanke på all god mat och allt gott bröd som Mike, bagaren har försett oss med. Ja, så har ju  Willy tagit en och annan Mythos och jag ett och annat glas vin! Men det hör ju liksom till semestern tycker vi!!
 
Efter lite vila åt vi lunch på balkongen. Idag blev det Wasa knäckebröd, vi köpte ett paket igår för 25 kr, mycket pengar men det är det värt. Knäckebröd med ost och köttbullar från middagen igår och färsk mango. Lite senare blev det kaffe! 
 
Anne-Marie
 
 
 
 
 
  
Kommentarer (3)

Slapp söndag

Publicerad 2013-06-02 16:07:00 i Allmänt,

 I går kväll kändes det lite kyligt i luften när vi skulle gå ner för att äta. Det blev långbyxor för mig, vinden gör att det inte känns som de 24-25 grader som det faktiskt är. På väg ner mot byn passerar vi ett hus som ligger upp i sluttningen och där det är en riktigt maffig bouganvilla som hänger ut över stigen.
 
 
Vid det här laget har vi varit på de flesta teavernorna men när vi tänkte efter är det två kvar som ligger lite avsides från strandpromenaden. Vi bestämde oss för ett ställe där det ofta är mycket lokal befolkning med barn och det känns genuint. Det är fokus på gyros och annan snabbmat i rejäla portioner, men väldigt gott och till bra priser. Och så har de en liten uteservering med mycket växter.
 
 
A-M tog köttbullar i pita "with everything" och jag valde gyrostallrik. En halvliter rött till det och notan stannade på ca 150:- i svenska pengar. Vi har konstaterat att det inte är någon skillnad på lunch och middag på tavernorna, möjligen att det är lite större utbud på kvällen när grillen är igång. Men även två omeletter med vin och öl brukar hamna bortåt 200:- mitt på dagen.
 
På morgonen idag var det mulet och fruktansvärt blåsigt, när vi vaknade åkte balkongmöblerna iväg över golvet och landade i hörnet. Vi kunde inte sitta ute med frukosten utan fick bära in bord och stolar och duka inne. Vi diskuterade om vi skulle ut o vandra eller ta en slapp söndag, och bestämde oss för det senare alternativet. Packade böcker och badgrejer, gjorde en ny pet-flaska med gurka och gick ner till stranden. Då dök det upp svarta moln på himlen så vi var beredda på det värsta, men molnen gled förbi mot Turkiet, vinden avtog och det klarnade upp! Det blev några timmar på stranden innan vi vände hemåt igen vid tvåtiden. På vägen stannde vi vid en Crepe- och glassbar och tog varsin Crepe.
 
 
A-M hittade en med choklad och cocos och jag tog en ost/bacon. Riktigt gott och lagom som lunch tyckte vi. Det blir nog att provsmaka deras hemmagjorda glass också endera dagen.
 
Vi vet fortfarande ingenting om hemresan, fick ju inga returbiljetter till färjan när vi åkte hit. Vi har messat med Ving idag (igen) och de väntar på besked från färjebolaget om vilka tider det blir. Vi gissar på Seastar kl 7 på onsdag morgon, men sitter lugnt i båten och låter Ving reda ut alltihop :)
 
Willy
Kommentarer (1)

Vandring till Annas Kapell

Publicerad 2013-06-01 17:09:31 i Allmänt,

Lördag 1 juni 2013
 
Det blev mycket sol och bad under fredagen, men mest sol. Jag kände att det hade tagit ordentligt på min rygg och mina ben. Det riktigt hettade och jag hade också blivit lite röd såg jag när jag duschade. Vi har ju varit försiktiga när vi har solat, smörjt oss och legat mycket i skuggan, men solen är stark här. Jag frös och mådde lite illa, men vi gick ändå ut på kvällen för att äta middag.
 
Vi gick till restaurang Nautilus, en välbesökt restaurang för kvällen. Willy tog lokala korvar och jag tog hemmagjorda hamburgare. Willy tyckte korvarna var riktigt goda, den ena starkare än den andra och med smak av vitlök. Jag tyckte att mina hamburgare var goda, men mådde lite illa och drack mest av det kolsyrade vattnet som vi hade beställt in. Kyparen kom fram med en bekymrad rynka i pannan och frågade om allt var ok? Jag nickade och log lite till svar, så fick vi betala och gå till rummet.
 
 
När jag vaknade imorse var jag mycket piggare, så vi bestämde oss för att ta en mindre vandring till Annas Kapell som ligger ung. 1.6 km från Livadia med en klättring upp till 140 meter över havet. Vandringen beskrivs som lätt. Vi kom iväg redan kl.åtta och det var väldigt lugnt i byn när vi gick strandpromenaden fram. Det tog oss knappt en timma upp till kapellet med en fantastisk utsikt över Livadia.
 
 
Vi gick in i kapellet och tände ett ljus för våra nära och kära. I kapellet finns också en källa, livets källa. Den kan man stärka sig av efter klättringen upp. Vi avböjde, då det inte såg helt fräscht ut, tog istället en frukt och lite eget vatten.
 
  
 
När vi kom tillbaka till Livadia gick vi till Mike, bagaren och köpte gott kaffebröd. Efter lite vila åt vi lunch på balkongen. Idag bestod den av sardiner i olja med smak av chili, tomat, kringlor och Retsina. Så körsbär, dom är så goda!!
 
 
Vi läser mycket och även så idag. Vi har legat halva eftermidagen och läst, det är så avkopplande och skönt! Jag har läst tre böcker hittills och är nu inne på min fjärde. Först läste jag "Ett stulet liv" en sann historia om en elvaårig flicka som blir kidnappad och hålls fången i 18 år. Under fångenskapen föder hon två flickor. Jaycee Dugards heter hon som skrivit sin egen historia. Det här hände i Kalifornien och det är en fruktansvärd historia. Så läste jag snabbt på en dag "Du går inte ensam" av Mari Jungstedt. En deckare med poliskommisarie Karin Jacobsson och hennes kollega Anders Knutas på Gotland.
Tredje boken blev Morgan Allins självbiografi "Kriget är slut". En bok som jag verkligen kan rekommendera.
Boken jag håller på med nu heter "Underdog" av Torbjörn Flygt och handlar om att växa upp under sjuttio- och åttiotalen. Det är mycket man känner igen och kan skratta åt men också allvar.
 
Jag måste försöka beskriva den kaka jag köpte till kaffet. Om man tänker sig en kladdkaka, men högre kanske 10 cm. Fylld med cholad, valnötter och dränkt i honung, himmelskt god! Äter man den så med glass och ofta, ja då får man en sån mage som jag har sa Mike, bagaren och flinade! Det är tur att vi vandrar,så mycket gott som vi äter! Idag blev det dock "bara" 11000 steg, men det får duga!
 
Under tiden som jag sitter och skriver detta ringer Amsen från Turkiet. Marre och hon flög igår till Bodrum och ska vara där på semester en vecka. De hade varit och badat och satt nu på balkongen och tog ett glas vin! De mådde bara fint!
 
Anne-Marie
  
 
Kommentarer (3)

Solig fredag

Publicerad 2013-05-31 16:19:55 i Allmänt,

Fredag 31 maj
 
I går kväll gick vi till den fiskrestaurang som ligger ett par kvarter upp från stranden, annars är det ju vid strandpromenaden de flesta tavernor ligger. Där har vi varit en gång tidigare, i april 2011, men då fick vi sitta och huttra med jackorna på. Det var 15-16 grader, blåsigt och hade regnat under dagen. Nu var vädret betydligt bättre, vi slog oss ner i den lummiga serveringen och började med en Zatziki. Kocken kom ut och föreslog en del från menyn, sen försvann han ut i köket och kom tillbaka med en stor gryta med getkött i röd sås som han tog av locket på och visade oss vid bordet. Vi bestämde oss båda för geten och det var fantastiskt gott och mört. Hade förmodligen stått och puttrat hela dagen. Ett engelsk par vid bordet bakom oss diskuterade menyn en stund och hon beställde fisk. När kocken gick bort för att rensa och tilaga den samlades katterna!
 
 
Till notan fick vi också en hitorielektion om varför Gera är en död stad numera. Den övergavs i slutet av femtiotalet, fast det ser ut som hundraåriga ruiner. Från 1912 och framtill andra världskriget var det Italienarna som styrde på ön, och när de sedan lierade sig med tyskarna blev kontrollen och byråkratin stenhård. Det krävdes tillstånd att få bruka jorden, tillstånd att vistas i bergen och det var förbjudet att lämna ön. När Tilos blev fritt och anslöt sig till Grekland släppte regleringen och många utnyttjade sin nya frihet till att flytta till hamnstaden Livadia eller emigrera till USA och Australien. Kocken hade själv varit i Gera hos sina morföräldrar på somrarna i mitten av femtiotalet.
 
 
På kvällen kom änligen öns stolthet, den kooperativt ägda färjan Seastar tillbaka till Tilos och möttes av jubel och fyrverkerier. Det var den som vi skulle åkt med från Rhodos, men som låg kvar på varvet och gjorde att vi fick övernatta. Det är också den vi ska åka med hem på onsdag så nu är ordningen återställd.
 
Idag bestämde vi oss för en heldag på stranden. På vägen dit stannade vi till på Apoteket och köpte mera myggmedel "After bite". Den här gången en tub med gel, myggen är för jäkliga. Hittade solstolar, ingen trängsel där och fällde upp parasollet. Det börjar bli skönt i vattnet och det går att ligga i en bra stund.
 
 
I går kväll gjorde vi saltgurka enligt beprövat recept i en petflaska, jättegott att ha i värmen.
Under dagen har det kommit hela tre färjor med både bilar och passagerare så snart är väl säsongen igång på allvar.
 
 
Gurkburken gick åt under dagen, tillsamman med lite frukt, så på hemvägen stannade vi till hos Yannis och köpte mera gurka. Det blev en påse körsbär också + påfyllning till kylen. Dessutom slank det med en liten gin, ett par tonic-burkar och en påse jordnötter, så nu blir det fredag på balkongen :)
 
Willy
Kommentarer (3)

Bussen till Megalo Horio

Publicerad 2013-05-30 16:35:53 i Allmänt,

Torsdag 30 maj 2013
 
Grillad fetaost med tomat och vitlök som förrätt och grillade stora räkor med vitlök och ris blev det till middag på onsdagskvällen! Det var gott med räkor och riset var riktigt smakrikt, antagligen kokt i en god buljong. Däremot var grönsakerna ganska smaklösa och även sönderkokta. Vi hade dessutom svårt att "artbestämma" grönsaken. Vi hade förslag på allt från paprika, chili till fefferoni!?
 
 
Vi tog bussen som gick halv nio till Megalo Horio som är Tilos huvudstad. Vi hade bestämt att gå en kortare vandring till Agios Andonis som är en liten fiskeby drygt en kilometer från Megalo Horio. Vi har som sagt köpt en vandringsguide över Tilos med 55 olika vandringar som är beskrivna i detalj. Det var lätt att hitta stigen som tog oss till den lilla fiskebyn och liten var den. Ett fåtal hus, två tavernor och en hamn där fiskebåtarna precis kom in och la upp sina nät.
 
 
Vi satte oss i hamnen tog lite frukt och vatten och tittade på båtarna en stund innan vi gick stigen tillbaka till Megalo Horio. Denna lilla vandring tog bara omkring en timma och bussen skulle gå tillbaka till Livadia 12.45 så vi bestämde oss för att gå till Eristos, den finaste stranden på Tilos som också är en sandstrand.
 
 
Jorden är mycket bördig på denna del av ön och det ligger frukt- och grönsaksodlingar hela vägen ner till havet. Vi gick förbi oliv- och citrondungar, odlingar av potatis, paprika, tomater och vattenmeloner och en massa annat.
 
 
På stranden i Eristos gick det höga vågor och det var bara ett enda par som kom och la sig på solstolarna. Efter ännu lite "förning", en kringla och lite vatten gick vi tillbaka till Megalo Horio för att äta lite lunch innan bussen gick tillbaka.
 
 
Det finns bara en taverna i stan, iallafall som vi känner till. En dam som pratade i telefon vinkade in oss och bjöd oss att sitta ner. När hon hade pratat i telefon i tio minuter började vi fundera på vad det handlade om, vi fick ingen meny och hon ringde som det verkade olika nummer men fick liksom inget svar. Till slut kom hon fram till oss, pratade bara grekiska och försökte på teckenspråk förklara att hon inte hade någon nyckel, så hon kom inte in på restaurangen. Förmodlingen var det en kollega hon sökte på telefon. Efter 25 minuter insåg vi att det fick bli lunch på balkongen i stället så vi gick och satte oss och väntade på bussen. Ja, så kan det gå ibland!
 
Det finns ju bara en buss på ön och bara en busschaufför så jag tror han känner de flesta här. Han är inte bara busschaufför utan uträttar andra ärenden också. Förmedlar post, växlar pengar och mycket annat. Det satt två små tjejer i tre-fyraårsåldern på bussen. Plötsligt ropar mamman på chauffören att en av tjejerna är kissnödig. Då stannar han till vid vägrenen, tjejen tar med sig en bit toapapper och en annan dam på bussen som måste känna tjejen tar med sig henne ut så hon får kissa. Så skrattar han och kör vidare! 
 
När vi kom tillbaka till Livadia gick vi till Mike, bagaren och köpte två stora bröd. Ett med fetaost och ett med skinka och ost. Det blev vår luch på balkongen och smakade som vanligt alldeles förträffligt! Idag hade vi glömt stegräknaren på rummet med det blev ändå två vandringar sammantaget på två timmar!
 
Anne-Marie
Kommentarer (5)

Varmt och blåsigt

Publicerad 2013-05-29 15:44:09 i Allmänt,

Onsdag 29 maj
 
I går kväll gick vi ner till Omonoia vid torget och delade på en Stifado. Vi hade mött ett par vandrare på vägen till Gera, och de hade ätit "den godaste Stifadon någonsin" där, men tyckte att det var så mycket mat att det räckte till två. Vi delade alltså på en och det räckte bra. Till förrätt tog vi friterade ostbollar som var helt fantastiska, det blir det nog flera gånger. Sen blev det lite hemlig shopping innan vi återvände till rummet.
 
 
När vi vaknade i morse var det mulet, solen syntes inte förrän framåt halv nio, och det blåste kraftigt. Enligt väderrapporten låg vinden runt 15 m/s och det kändes lönlöst att gå ner till stranden för att ligga och hålla fast allting som kunde blåsa bort. Trots blåsten är det nog en av de varmaste dagarna sedan vi kom hit, termometern ligger på dryga 30 grader i skuggan, det känns när man kommer i lä! I stället för stranden satt vi och solade på balkongen (och bar in allt som kunde blåsa bort) tills det blev lunchdags. Vi gick iväg från hotellet och såg det (ännu) äldre paret ovanpå komma ut från sitt rum. Gick den vanliga vägen ner till byn men såg inte till dem förrän vi kom ner. Då var de redan före oss! Lite senare sprang vi ihop igen och frågade då hur de kunde komma ner så snabbt. Det visade sig att det fanns en stig ner från hotellets bottenvåning genom trädgården som vi inte kände till. Det blir att prova nästa gång!
 
 
Vi lunchade på Omonoia med bacon- resp ostomelett och hade uppsikt över hamnen från bordet. Båtarna vaggar ordentligt, men det är ändå några stycken som har gett sig av nu på morgonen i blåsten.
 
 
Så gick vi till turistbyrån och köpte en bättre karta med vandringsleder och beskrivningar av rutterna, till Yannis och fyllde på förnödenheter och till Mike på bageriet och köpte fikabröd. Det blev äpple- och apelsinpaj i rejäla bitar.
 
 
Mike började prata ekonomi och tyckte vi hade det bra med vår svenska krona, och att Grekland skulle gå tillbaka till drakmer. Vid eurons införande hade priserna rusat iväg i konverteringen och en liter mjölk blev tre gånger så dyr över en natt, och det gällde även andra basvaror. Men lönerna låg stilla och folk fick det svårt. Mike hade varit i Stockholm och förundrade sig över att mjölk, potatis och andra basvaror var billigare i Sverige än på Rhodos räknat i euro!
 
I kväll ska vi gå ut på någon bra taverna och hjälpa upp ekonomin en smula!
 
Willy
Kommentarer (1)

Vandring till Gera!

Publicerad 2013-05-28 16:38:54 i Allmänt,

 
Tisdag 28 maj 2013
 
Vi gjorde vår egen greksallad som vi åt på balkongen igår kväll. Över salladen strödde jag egen färsk timjan som jag plockat några dagar tidigare. Det smakade fantastiskt gott med ett glas rött till!
 
 
Den stora behållningen här på ön är att titta på alla båtar som kommer och går. Vi har ju hamnen precis nedanför oss och igår var det som mest 19 segelbåtar som hade kommit. Alla fick inte plats vid bryggan så ett flertal låg på redden i bukten.
Jag tog en bild på Willy när han sitter i sitt blåa linne, han passade så bra ihop med det blå balkongskyddet tycker jag!
 
 
Vi bestämde oss för att vandra till Gera idag, ännu en "död" stad som vi inte vet så mycket om. Vi vet inte varför invånarna lämnade staden, men det är en vacker led att vandra. Vi stannade till hos Mike, bagaren på vägen och köpte med oss lite lunch. Det blev stora bröd fyllda med skinka och ost.
På vägen stannade vi vid Johannes kapell och tog en vattenpaus i skuggan. Vi var även inne i kapellet och tände ett ljus och tänkte på våra nära och kära. Det är ett väldigt vackert kapell som ligger högt med en fantastisk utsikt över Livadia!
 
 
Vi fortsatte vår vandring mot Gera och när vi kom fram åt vi vår lunch. Det kändes som getterna hade tagit över Gera. De fanns överallt bland ruinerna, och det luktade av getspilning. Det doftar också mycket av örter när man kommer ut på lederna och de växer överallt där man går. Jag tror att det kan  vara både timjan, mejram och oregano, men även annat som man inte känner till.
 
 
Vandringen tog oss fyra timmar och stegräknaren stod på drygt 19000 steg. Vi fick se en fantastisk natur och en hel del fåglar, men också flera väldigt stora ödlor, en som klättrade upp i ett träd var säkert en halv meter. Jätteläskig! Vi såg också jättestora spindlar men som tur var inga ormar. Strax före Gera såg vi två stora grottor i berget, kanske har det bott sjörövare där?!
 
 
Vi stannade till på hemvägen och köpte lite vykort och där träffade vi våra nya grannar som bor över oss. Ett svenskt par, pensionärer som var här för fjärde gången.Ett klart konstanterande: det är många "återvändare" och många medelålders och pensionärer som semestrar här på ön. Det är bara att konstatera att även vi hör till denna kategori!!  
 
Anne-Marie
 
 
.  
Kommentarer (3)

Det blir en dag på stranden

Publicerad 2013-05-27 17:11:20 i Allmänt,

Måndag 27 maj
 
 
I går morse vaknade jag tidigt och satte mig på balkongen vid halv sex för att se soluppgången och fiskebåtarna som gick ut.
 
 
Näten ligger ute under natten och vittjas på morgonen, men all fångst tas om hand och sorteras direkt i båten så det blir inget större skådespel när det kommer tillbaka till kajen 3 timmar senare. Jag satt kvar en stund och tittade ut över havet, såg Turkiet i fjärran och lyssnade på massor av tuppar och kråkor som vaknade av solen. Tyst och fridfullt i naturen var det inte :)
 
 
På kvällen var vi ganska stela efter den långa vandringen men gick ändå ner till byn för att äta. Tittade in hos silversmeden på vägen och A-M hittade ett par fina örhängen, små fåglar i förgylld silvertråd.
 
På restaurangen vid Supermarket fann vi äntligen A-M's efterlängtade köttbullar i tomatsås och jag festade på lammkotletter från grillen. Ganska lugnt när vi kom, som tur var, för när vår beställning var på väg kom det in 11 italienare, troligen från ett par båtar, och ett sällskap på 8 britter.
 
Det är gott om britter här, men ändå gott om plats på stränderna. Idag bestämde vi oss för att ta en dag på stranden och bara slappa. Vi hittade en liten servering med egna solstolar och slog oss ner med en öl och en frappé.
 
 
Vi kunde välja vilka platser som helst och blev kvar där i nästan sex timmar, mest i skuggan förstås!
 
 
Blev sugna på lite lunch mitt på dagen och gick upp till serveringen för att fråga vad det fanns. Lättare rätter kunde ordnas, ingen Todays Special idag, men kanske hamburgare? Vi valde burgarna och servitören bad om ursäkt att det skulle ta en stund att steka. Men det var värt att vänta på! Hemgjorda burgare med lök sauterad i rödvin och spröda pommes till var supergott. Och utsikten var inte illa den heller.
 
 
Vid ett bord bredvid satt en tysk dam nära pensionsåldern och pratade fotboll och grekiska spelare i tyska ligan med servitören! Hon sa också: "Det är så underbart här, det finns ingenting att göra!" Men hon, liksom vi, tyckte om att läsa och trivdes bra med sysslolösheten.
 
Servitören, sonen i huset, var väldigt pratsam på bra engelska och talade om för oss att det var föräldrarna som lagade maten. Mamma gör pommes och pappa steker och dom retas alltid med varandra och är "osams" i köket, trots att de varit gifta i 43 år. Han hade filmat en del matlagningar och lagt ut på YouTube och hade massa fans som hade synpunkter på hur det gick till i köket.
 
I morgon planerar vi en liten vandring igen, på kända stigar den här gången, och så funderar vi på att köpa en bättre karta. Vandringsboken från förra gången ligger naturligtvis kvar hemma. Men ikväll blir det hemmakväll, vi stannade till hos Yannis på hemvägen och köpte oliver och fetaost ur dunkar i lösvikt, tomater, youghurt, en sexpack vattenflaskor och öl mm. Det levererades till dörren en timme senare, och vi kan göra en egen sallad på balkongen i kväll.
 
Willy
Kommentarer (2)

Andra vandringen - ett riktigt äventyr!

Publicerad 2013-05-27 07:21:06 i Allmänt,

Söndag 26  maj 2013.
 
Vi har köpt badhanddukar till Clara,Tim och Felica, handdukar som vi använder här, tar hem och tvättar och så får barnen dom! Så nu ligger Willy på Tims Spiderman, jag på Claras fina häst och Felicia ska få en tiger, hon älskar ju tigrar den lilla sötnosen!
 
 
Det finns så mycket gott hos bagare Mike, skorporna som vi köpte igår till kaffet var riktigt både goda och stora! Jag tror de var bakade på grahamsmjöl.
 
 
På kvällen blev det moussaka på restaurang "Gorgona". Tidigare hette restaurangen "Baltazar" och där jobbade Pandi som vi blev lite bekanta med första gången vi var på Tilos. Varje kväll gick vi dit och publicerade våra inlägg på bloggen, då fanns det inget Internet på vårt hotell. Pandi hade träffat en svensk tjej som bodde i Stockholm berättade han och planerade att flytta dit. Han sålde restaurangen och flyttade från Livadia med ett hundratal invånare till storstaden Stockholm. Jag undrar hur det gick för honom, han berättade bl.a. att han aldrig hade badat i en sötvattensjö eller sett snö.
 
På vägen hem träffade vi på det danska paret. De hade vandrat till Stavros Bay, på andra sidan bergen och stigen började bakom slaktaren, skulle inte vara så svår att hitta. Det lät ju lite intressant tyckte vi, för dit har vi inte vandrat förut.
 
Srax efter åtta imorse började vi vår vandring,Det var inte så lätt att hitta stigen så vi bestämde att gå en annan led som vi gått tidigare och besöka ett kapell. Men när vi skulle svänga av vänster mot kapellet gick en stig åt höger, vi bestämde oss för att ta den och se vart vi kom. Det var mycket uppför, 350 meter över havet. men en fantastisk utsikt när vi väl var där! Vi stannade och rastade med vatten och färska aprikoser. Det är nu man inser att man inte är så smart som inte har en karta med sig.Vi hade kommit upp på en väg och vi tänkte att om vi följer den måste vi ju komma tillbaka till Livadia.
 
 
Men så fel vi hade. Vägen slingrade sig i serpentiter, och vid varje krök tänkte vi, nu är vi framme, men det var vi inte och dessutom svängde vägen bort från staden. Till slut såg vi Livadia långt där nere och det enda vi kunde göra var att försöka hasa, speta och klättra nerför en brant och försöka följa en flodfåra som skulle leda oss tillbaka. Till slut hittade vi en stig som vi följde och kom så småningom fram. Det blev en hel del rivsår på benen,men annars gick det bra. Dock har vi lärt oss att vi aldrig mer ska vandra utan en karta!!
 
 
Denna vandring tog oss fyra timmar och 18000 steg! Jag plockade också en hel del timjan som nu hänger på tork! Anmärkningsvärt tycker jag är att vi inte träffade på en enda människa på vår vandring bara en bil några getter och en massa fina fåglar, bl.a.en halsbandsflugsnappare (Willy kollade när vi kom tillbaka).
 
Vi smet in hos Mike, bagaren på vägen hem och köpte lite lunch. För mig ett bröd fyllt med philiadelfiaost och för Willy ett bröd med korv. Mycket smakrika!
 
Grattis alla mammor idag på mors-dag och speciellt då till världens bästa mammor Anja och Nina! Willy har lovat att jag ska få gå till silversmeden här i byn och få välja ut ett smycke! Tack!
 
Anne-Marie
 
Kommentarer (4)

Lördagen blev en lögaredag!

Publicerad 2013-05-25 16:00:41 i Allmänt,

I går kväll, fredag, hamnade vi igen hos "Grillmästarn" på Dream som haffade oss med smakprov på grillat fläskkött när vi passerade. Det smakade gott men vi var inställda på annan mat. Jag ville ha "local sausage" och A-M Keftedes, köttbullarna i tomatsås. Vi blev kvar och pratade en stund och visst, korvar kunde han ordna. Men Keftedes är ju mera långkok och det fanns inte. Det slutade med att vi satte oss i alla fall, A-M tog fläskköttet och jag fick mina korvar, fantastiskt gott. Men så mycket kött! När vi började känna oss färdiga kom Grillmästarn fram till bordet, frågade om vi var nöjda och om vi ville ta med resten av köttet hem, Det gjorde vi, och det blev bra pålägg till frukostmackorna.
 
 
Till frukost vid 8-tiden blev det grape/apelsin, tjock yoghurt med lokal honung, ägg, smörgås och kaffe. Typisk helgfrukost med andra ord och idag kändes det faktiskt som helg. Vi bestämde att lördagen skulle vara en lögaredag, avstod vandring och lögade oss i havet istället. Vi letade upp ett öppet ställe utmed promenaden, beställde i baren och lade oss på solstolarna med var sin bok, Vattnet var inte överdrivet varmt men om man stod ut den första halvminuten blev det drägligt, Vi är nog bortskämda med Thailandstemperaturer?
 
Klockan gick och vid halv två bröt vi upp för att hinna med slaktarn innan han stängde. Vi hade tur och fick med oss 4 korvar hem till lunch, gick förbi Yannis på Supermarket och plockade ihop lite frukt och biffiga tomater, och tittade in till bagarn Mike och köpte bröd. Sedan hem och brassa korv till lunch, görgött på balkongen :)
 
 
Vi har tittat på lite olika varianter till morgondagens vandring, troligen blir det en tur över bergen till Stavros Bay på andra sidan. Det är mycket berg på ön, de flesta ligger runt 300 meters höjd så det är oftast uppför... Nu ska vi gå mellan bergen så det bli inte fullt så brant stigning, men vi har bra skor och mycket vatten med oss och startar tidigt för att undvika middagshettan.
 
 
Vi kommer att passera bakom den första bergkammen, där grönskan tar slut, och sedan bär det neråt.
 
Blåsten har avtagit en del, skönt för det blev nästan kyligt i skuggan, och vi ligger på runt 25 grader och molnfritt. När vi sitter på balkongen har vi bra utsikt över byn och framför allt hamnområdet, Idag kom det in en svenskflaggad segelbåt bland alla greker och tyskar! Någon morgon ska jag sätta mig ute innan solen går upp vid sextiden och se när fiskebåtarna kommer tillbaka.
 
Willy
Kommentarer (3)

Första vandringen! Fredag 24 maj 2013

Publicerad 2013-05-24 17:46:50 i Allmänt,

 

 

Vi handlade färska jordgubbar och körsbär hos Yannis och Marina som vi njöt av innan vi gick ut för att äta en god middag så här första kvällen på Tilos! Så var det ju så att Willys jeans hade blivit skrynkliga i garderoben under eftermiddagen, tur att det finns strykjärn här!

 

 

Vi kände doften av grillat på långt håll! Utanför restaurang "Dream" hängde en hel get över grillen. Vi slog oss ner och Willy beställde get och jag tog en mixed grilled plate. Kocken kom ut och frågade om det var första gången som Willy åt get och om han tyckte om den? Det är många gånger Willy har ätit get och även tidigare på denna restaurang, en get som han uppskattade mycket. Då gick kocken ut i köket och hämtade ännu en bit till honom. "Det är jag som är chef i köket"! sa kocken och log. Visst är det härligt och trevligt med spontana personer!

Min mat var också väldigt god, men det är såå mycket! Det var en hel kycklingfilé, en lammkotlett, en lokal korv och en hel lever, förmodlingen från Willys get. Till detta fick vi gröna bönor som stekts i smör och vitlök och strips. En restaurang som vi säkerligen kommer att gå tillbaka till!

 

Efter en god frukost på balkongen bestämde vi oss för en kortare vandring till Lehtra och kanske ta ett bad i havet. Men när vi kom till början av stigen hade delar av den rasat ner i havet och en skylt uppmanade oss att inte gå vidare. Så tråkigt, för stigen till Lethra är så vacker, men det går att komma dit från ett annat håll och det kommer vi säkert att försöka med en annan dag.

 

Istället bestämde vi oss för att gå till Micro Chorio, den lilla byn som grundades på 1500-talet och övergavs efter andra värlskriget för grundvattnet sinade. Taken var värdefulla och takpannor var svåra att få tag i, så dom bar de med sig. Många emigrerade till USA och Australien, men många bosatte sig i Livadia, den stad som vi bor i. När vi kom fram till Micro Chorio åt vi vår goda matsäck som bestod av vatten och stora bröd fyllda med fetaost som vi köpte av bagare Mike igår! Vi gick runt och tittade på de gamla husen, kyrkan och kyrkogården innan vi gick tillbaka till vårt rum och tog en kort siesta.

 

 

Efter lite vila gick vi till stranden, köpte en Retzina och åt några färska aprikoser innan jag badade! Märk väl att det var jag, badkrukan som badade och inte Willy! Bredvid oss låg ett par som varit här i två veckor och tagit vattentemperaturen varje dag, idag var det 23 grader sa dom, varmast hittills! Jag har svårt att tro det?!

 

Efter några, faktiskt ganska blåsiga timmar gick vi till slaktaren för att köpa korv, men tyvärr vi var lite sena. Han har öppet måndag- lördag 09.00-14.00, så vi får gå dit imorgon. Även, Mike bagaren hade stängt så vi fick gå hem, sätta på lite kaffe och bre några smörgåsar med smör och honung, det var inte så dumt det heller! Summan av steg så här långt av dagen har blivit 14655, inte så dumt det heller! Men det är dumt att få myggbett, jag har fått ett tjugotal varav hälften sitter på ryggen där jag inte kommer åt att klia! 

 

 

Anne-Marie 

Kommentarer (6)

Äntligen framme!

Publicerad 2013-05-23 15:18:00 i Allmänt,

Det blev en långdragen resa till Tilos den här gången. Vi tog tåget till Arlanda på tisdagkvällen och sov över på Connect Arlanda för att vara i tid till flyget som gick kl. 07 onsdag morgon. Landade som planerat på Rhodos vid lunch och fick veta att det inte gick någon färja till Tilos den dagen! Seastar, som enligt tidtabellen skulle köra kvällsturen, hade inte blivit klar för trafik efter vinterns renovering. Det blev att övernatta på ett lätt bedagat hotell i Rhodos stad i stället och vänta på taxi 08.15 som tog oss till hamnen. Färjan gick som den skulle och vi var äntligen på rummet runt halv tolv. Vi fick samma rum som första gången vi var här! Perfekt läge med utsikt över hamnen och strandpromenaden :)
 
 
Vi träffade ett danskt par som också fått övernatta på Rhodos (reste med Spies) och kunde konstatera att ingen av oss fått några färjebiljetter till återresan! Dom hade messat med resebyrån men bara fått oklara eller förvirrade besked, som att de fått ändrade tider och skulle åka hem söndagen den 7 juni i stället... Ett annat besked var att de kanske skulle få åka hem en dag tidigare! Vi ska också hem med samma färja så vi lovade undersöka med Ving och hålla varandra underrättade om vilka besked vi får.
 
 
Efter att ha packat upp gick vi ner på byn till Yannis Supermarket, samma ägare som till hotellet där vi bor, för att bunkra. Det blev en hel del frukt&grönt, ägg, yoghurt, lokal honung, öl och massa vatten. Vi talade om var vi bodde och vilket rumsnummer, och så körde sonen hem varorna och fyllde på i kylskåpet. Vilken service! Därefter gick vi över till bagaren, Mike, som också har Annas Studios där vi bodde sist. Mike kände igen oss och hälsade oss välkomna tillbaka. Vi köpte lite färska bröd med feta-fyllning och gick neråt strandpromenaden. När vi passerade Supermarket kom Yannis ut och ropade på oss. Lämna påsen här så kommer den med upp till rummet den också, tyckte han.
 
 
Vi gjorde så och strosade utmed strandpromenaden en stund. Väldigt lugnt och inte mycket folk i rörelse, men det kan ju bero på att det var mitt på dagen.
Det är väldigt blåsigt här idag, och värre ska det bli i morgon, sägs det. Vi ser inga som badar men även med lätt molnighet pendlar temperaturen mellan 28-32 grader i skuggan.
Vi stannade till på torget på hemvägen och tog en grekisk sallad på Omonoia, och nu blir det rast/vila ett par timmar innan middag.
 
Willy
 
 
 
 
 
 
 
 
Kommentarer (2)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela