Lördag 13 aug
Hemresan närmar sig! Tänk att det alltid ska gå så fort med en vecka på semesterorten. Vi konstaterade, som vanligt, att efter en vecka har man börjat hitta till "rätt" affärer och restauranger och känner sig hemastadd. Synd att behöva åka hem redan men den här gången blev det bara en vecka. Annars försöker vi alltid stanna två veckor för att få ut så mycket som möjligt av besöket.

Nåväl, fredagkvällen gick vi som vanligt ner mot strandpromenaden för att hitta någonstans att äta. Den här gången blev det en Konoba som vi inte varit på förut, men som låg några meter in från folkvimlet. Det var bara vi och ett par till som var där, och lika tomt hade det sett ut när vi gått förbi andra kvällar. Konstigt! Men det gjorde ju att vi fick full service och snabbt gick det att få in våra Mixed grill. Fyra sorters kött som smakmässigt toppades av lokala korvar, jättegott. En liten men lika lokal Raki kom in med notan, dock inte en lika smakfull upplevelse...

Plötsligt dämpades belysningen och det blev helt mörkt på vissa ställen. Vi fick veta att "den ena strömmen" hade gått och det var bara en kvar som fungerade. Satt kvar en liten stund med levande ljus innan vi bestämde oss för att gå till en bar i närheten och ta en Irish Coffe innan vi gick hem. Men det gick tyvärr inte, kaffemaskinen gick på fel strömförsörjning! Men kalla drinkar fanns ju förstås så det fick det bli. Under tiden vi satt där försvann strömmen helt men vi fick en ljuslykta på bordet av kyparen som gick runt med ficklampa :-) Notan blev handskriven och ficklampan underlättade när vi skulle räkna pengar.
Hem och sova, det mesta var redan packat under eftermiddagen, och så upp i ottan på lördagsmorgonen. Bussen skulle hämta oss 06.30 vid torget och vi traskade dit. Där var det smått kaos i ett stort sällskap, sonen hittade inte sitt pass! Efter lite kalabalik gav sig föräldrarna av tillbaka till hotellet för att leta, och kom så småningom tillbaka med passet som hade halkat ner bakom sängen. Det var inte många minuter tillgodo!

En halvtimmes transfer, ganska lagom, och incheckning på flygplatsen vid valfri disk. Det känns lite konstigt att inte ha någon biljett, bara visa sitt pass för att få boardingkortet. Det var samma ålderstigna och lite slitna Airbus som vi åkte ner med och delvis samma personal och en halvtimme försenade kom vi iväg. Skönt att det bara tar 2 timmar och 20 minuter till Landvetter! Men där fick vi vänta på bagaget! Vårt flyg fanns inte registrerat på infotavlorna och ingenstans skyltades det var vårt bagage skulle komma. Efter lite prat med personalen fick vi veta att det blev band 3. Där stod vi och häckade i en timme innan några väskor dök upp. Förklaringen var att "det är så mycket trafik nu"! Och det visste de inte om på Landvetter?
Så blev det bilen hem sista biten, förvånansvärt smidigt trots att det är en bra bit att köra.
Summeringen blir att det var ett trevligt ställe vi hamnade på och ett land som vi kan tänka oss att återvända till, men då bo lite mera "i naturen" med vandringsleder och naturupplevelser i närheten.
Willy

Nåväl, fredagkvällen gick vi som vanligt ner mot strandpromenaden för att hitta någonstans att äta. Den här gången blev det en Konoba som vi inte varit på förut, men som låg några meter in från folkvimlet. Det var bara vi och ett par till som var där, och lika tomt hade det sett ut när vi gått förbi andra kvällar. Konstigt! Men det gjorde ju att vi fick full service och snabbt gick det att få in våra Mixed grill. Fyra sorters kött som smakmässigt toppades av lokala korvar, jättegott. En liten men lika lokal Raki kom in med notan, dock inte en lika smakfull upplevelse...

Plötsligt dämpades belysningen och det blev helt mörkt på vissa ställen. Vi fick veta att "den ena strömmen" hade gått och det var bara en kvar som fungerade. Satt kvar en liten stund med levande ljus innan vi bestämde oss för att gå till en bar i närheten och ta en Irish Coffe innan vi gick hem. Men det gick tyvärr inte, kaffemaskinen gick på fel strömförsörjning! Men kalla drinkar fanns ju förstås så det fick det bli. Under tiden vi satt där försvann strömmen helt men vi fick en ljuslykta på bordet av kyparen som gick runt med ficklampa :-) Notan blev handskriven och ficklampan underlättade när vi skulle räkna pengar.
Hem och sova, det mesta var redan packat under eftermiddagen, och så upp i ottan på lördagsmorgonen. Bussen skulle hämta oss 06.30 vid torget och vi traskade dit. Där var det smått kaos i ett stort sällskap, sonen hittade inte sitt pass! Efter lite kalabalik gav sig föräldrarna av tillbaka till hotellet för att leta, och kom så småningom tillbaka med passet som hade halkat ner bakom sängen. Det var inte många minuter tillgodo!

En halvtimmes transfer, ganska lagom, och incheckning på flygplatsen vid valfri disk. Det känns lite konstigt att inte ha någon biljett, bara visa sitt pass för att få boardingkortet. Det var samma ålderstigna och lite slitna Airbus som vi åkte ner med och delvis samma personal och en halvtimme försenade kom vi iväg. Skönt att det bara tar 2 timmar och 20 minuter till Landvetter! Men där fick vi vänta på bagaget! Vårt flyg fanns inte registrerat på infotavlorna och ingenstans skyltades det var vårt bagage skulle komma. Efter lite prat med personalen fick vi veta att det blev band 3. Där stod vi och häckade i en timme innan några väskor dök upp. Förklaringen var att "det är så mycket trafik nu"! Och det visste de inte om på Landvetter?
Så blev det bilen hem sista biten, förvånansvärt smidigt trots att det är en bra bit att köra.
Summeringen blir att det var ett trevligt ställe vi hamnade på och ett land som vi kan tänka oss att återvända till, men då bo lite mera "i naturen" med vandringsleder och naturupplevelser i närheten.
Willy
Kommentarer
Trackback