mistren.blogg.se/capepanwa

Kvällen i går blev mera händelserik än dagen och vi gick och tittade lite i stånden utmed gatan innan vi gick till Blue Wave för att äta tredje gången. Nu börjar vi bli kända och madam som driver stället kom fram direkt och diskuterade kryddningen på min mat. A-M tog räkor med grönsaker, jag valde räkor med ingefära och curry. Till det delade vi på en Steamed Rice. Det var ju lite väl spicy för min del sist vi var här så den här gången trappade de ner ett snäpp på min hetta. Det blev alldeles perfekt för min smak och även A-M tyckte det var lagom styrka i såsen till riset.

Madam pratade också om sin man, som visade sig vara engelsman, och som hade jobbat i Sverige i flera år på slutet av sin karriär. Totalt hade han varit vid engelska ambassaden i 30 år! Han dök upp själv för att äta middag ganska snart och satte sig vid bordet intill vårt för att prata. Han är pensionerad och fyller snart 82 och tyckte att livet var lite trist när man inte har något jobb eller behövs i samhället. Åren i Sverige hade han jobbat på moderaternas kansli i Stockholm men tyckte att de var mest som liberaler, annat var det med de konservativa i UK! Det var svårt att hänga med i hans resonemang med allt trafikbullret i bakgrunden, men trevligt att göra en ny bekantskap.

Efter en god natts sömn var vi de första gästerna i frukostmatsalen idag redan 06.30. Vår minibuss till den bokade kanotutflykten hämtade oss 07.20 och plockade upp ytterligare 3 personer på vägen. Vi tänkte att det kanske kommer flera från andra håll på ön, och det gjorde det! Det var blandade nationaliteter och många, riktigt städade, kineser. Det började med fika, registrering och betalning och långpromenad över en bro och sen bar det av med färja. Då var det högvatten, men när vi kom hem på eftermiddagen såg vi varför det behövdes en så lång bro ut till piren. Tidvattnet hade dragit sig utåt och många båtar stod på botten utan vatten.

 

Totalt fyra stopp och två kanotturer ingick och dom var den stora behållningen med resan. Under det första stoppet fick vi klättra ner i en kanot med en paddlare som tog oss in i en fladdermusgrotta där det så småningom blev väldigt lågt i tak. Grottsystemet gick en bra bit in i berget och stundtals fick vi ligga raklånga i kanoten för att komma in. Vi vände i den innersta delen och paddlade ut igen.

Nästa stopp var också ett grottsystem med kanoter som hjälp men där var det ännu trängre att ta sig in. Men vi kom så småningom till en sjö inne i berget med solljus och öppning upp till himlen. Fantastiskt vackert och häftigt. Paddlarna frågade hela tiden om vi var på honeymoon eftersom innersta rummet i grottan hette just så. Till slut svarade vi Yes, always honeymoon!
Ombord på båten igen blev det lunchbuffé med bl.a. fantastiskt goda friterade räkor och kycklingben. Hemma brukar det ju vara en ganska tjock och lite seg panering men här var det tunn och krispig.

Under tiden vi åt närmade vi oss Pha Nga, den som kallas James Bond Island efter att Mannen med den gyllene pistolen spelades in här. Ön består egentligen av två stora kalkstensklippor som reser sig ur havet och har växt ihop med en ganska bred sandrevel. Här gjordes filmen men det var många år sedan.  

Öppningen mellan klippöarna med strand på båda sidor är nu fullständigt igenväxt av stånd som säljer krimskrams. Det är armband, halsband, plastgirlanger med blommor och elefanter av hoplimmade snäckskal och mycket mera i samma stil. Synd på en fin natur och numera en riktig turistfälla.
Vi stannade 30 minuter och Danne skulle ha gillat detta:
Boat goes in 30 min.
If you are here 31 is ok
If you are here 32 is not ok
If you are here 33: See you tomorrow!

Nästa och sista stopp blev en badvik på hemvägen och under färden serverades vattenmelon och ananas. Det smakade gott efter badet och ganska snart var vi hemma vid piren igen. Lite trassel blev det att lägga till så vi fick kliva över en ganska bred glipa in på piren från båten, men till och med ”gubben med käppen” klarade det långa steget. Samma minibuss som på morgonen körde oss hem igen och även nu var det rusningstrafik med betoning på rusning. 3 filer, som ofta används som fem och ibland av mötande trafik, ligger runt 100 på 50-väg och mopederna och motorcyklarna svärmar som flugor genom alltihop.

Men det gick bra att komma fram den här gången också, och vi kom lagom när solen började gå ner bakom öarna utanför Cape Panwa.

Willy