mistren

Söndag 26  maj 2013.

 

Vi har köpt badhanddukar till Clara,Tim och Felica, handdukar som vi använder här, tar hem och tvättar och så får barnen dom! Så nu ligger Willy på Tims Spiderman, jag på Claras fina häst och Felicia ska få en tiger, hon älskar ju tigrar den lilla sötnosen!

 

 

Det finns så mycket gott hos bagare Mike, skorporna som vi köpte igår till kaffet var riktigt både goda och stora! Jag tror de var bakade på grahamsmjöl.

 

 

På kvällen blev det moussaka på restaurang "Gorgona". Tidigare hette restaurangen "Baltazar" och där jobbade Pandi som vi blev lite bekanta med första gången vi var på Tilos. Varje kväll gick vi dit och publicerade våra inlägg på bloggen, då fanns det inget Internet på vårt hotell. Pandi hade träffat en svensk tjej som bodde i Stockholm berättade han och planerade att flytta dit. Han sålde restaurangen och flyttade från Livadia med ett hundratal invånare till storstaden Stockholm. Jag undrar hur det gick för honom, han berättade bl.a. att han aldrig hade badat i en sötvattensjö eller sett snö. 

 

På vägen hem träffade vi på det danska paret. De hade vandrat till Stavros Bay, på andra sidan bergen och stigen började bakom slaktaren, skulle inte vara så svår att hitta. Det lät ju lite intressant tyckte vi, för dit har vi inte vandrat förut.

 

Srax efter åtta imorse började vi vår vandring,Det var inte så lätt att hitta stigen så vi bestämde att gå en annan led som vi gått tidigare och besöka ett kapell. Men när vi skulle svänga av vänster mot kapellet gick en stig åt höger, vi bestämde oss för att ta den och se vart vi kom. Det var mycket uppför, 350 meter över havet. men en fantastisk utsikt när vi väl var där! Vi stannade och rastade med vatten och färska aprikoser. Det är nu man inser att man inte är så smart som inte har en karta med sig.Vi hade kommit upp på en väg och vi tänkte att om vi följer den måste vi ju komma tillbaka till Livadia.

 

 

Men så fel vi hade. Vägen slingrade sig i serpentiter, och vid varje krök tänkte vi, nu är vi framme, men det var vi inte och dessutom svängde vägen bort från staden. Till slut såg vi Livadia långt där nere och det enda vi kunde göra var att försöka hasa, speta och klättra nerför en brant och försöka följa en flodfåra som skulle leda oss tillbaka. Till slut hittade vi en stig som vi följde och kom så småningom fram. Det blev en hel del rivsår på benen,men annars gick det bra. Dock har vi lärt oss att vi aldrig mer ska vandra utan en karta!! 

 

 

Denna vandring tog oss fyra timmar och 18000 steg! Jag plockade också en hel del timjan som nu hänger på tork! Anmärkningsvärt tycker jag är att vi inte träffade på en enda människa på vår vandring bara en bil några getter och en massa fina fåglar, bl.a.en halsbandsflugsnappare (Willy kollade när vi kom tillbaka).

 

Vi smet in hos Mike, bagaren på vägen hem och köpte lite lunch. För mig ett bröd fyllt med philiadelfiaost och för Willy ett bröd med korv. Mycket smakrika!

 

Grattis alla mammor idag på mors-dag och speciellt då till världens bästa mammor Anja och Nina! Willy har lovat att jag ska få gå till silversmeden här i byn och få välja ut ett smycke! Tack!

 

Anne-Marie