Sjöborren!
Idag åkte Anki och Janne hem efter en härlig vecka här i Ao-Nang. Vi har haft några jätteroliga dagar och kvällar tillsammans! Lycklig resa hem säger vi! Dom säger båda att det är värt varje timma på flyget för att komma hit, även om det nu "bara" blev en vecka!
Willy och jag tog en longtail ut till ön Poda. Vi hade med oss en hel påse frukt till lunch! Idag gick det lite mera vågor och kanske var det som gjorde att Willy gjorde sig illa på en sjöborre. Han blev omkullvält av en våg, tog emot sig bakåt med händerna. På vänster hands fingrar fick han ett tjugotal taggar av sjöborren. Vi packade ihop våra badkläder och gick mot båtarna för att se om vi kunde få åka hem med en tidigare båt än vad vi hade bestämt. Det kom genast fram en man från en flytande "restaurang" och såg vad som hade hänt. Han ropade på några tjejer på båten och dom skar sönder några lime som Willy skulle droppa på såren för att lindra smärtan. Det gjorde satans ont!!
Efter några minuter gjorde det inte lika ont och vi bestämde oss för invänta vår turbåt. Under tiden handlade jag lite lunch av tjejerna (nästan all frukt som vi hade med oss hade ruttnat eller vad på god väg, tyvärr går det väldigt fort med det här i värmen). Willy tog en Pad Tai, nudlar med kyckling och jag fick äntligen min grillade majskolv som jag har längtat så länge efter. Jag fick faktiskt en banan på köpet och Willy fick en Singa, fast den fick han betala för!
Vi träffade ett svenskt par på stranden som undrade vad som hänt. (Willy satt med sin hand rakt upp hela tiden så det syntes att det var något). Dom berättade iallafall att det fanns ett apotek med en engelsktalande farmaceut och apoteket låg alldeles vid vårt hotell. Vi gick dit. Hon såg lite förskräckt ut och undrade om hon skulle kontakta doktorn. Alternativet var att hon kunde försöka plocka bort taggarna. Willy tyckte det var ok, men nu är det så att det är hullingar på taggarna så hon fick inte bort dom. Jag ringer doktorn sa hon. Där fick hon beskedet att om han tvättar såren med sprit och smörjer med antiinflammatorisk salva ska taggarna krypa ut efter tre till fyra dagar. Hon sa att visserligen är taggarna giftiga, men du har säkert tio år kvar att leva! Det kan ju faktiskt vara så att vi hörde fel för Willy ska ju leva i minst 40 år till.. Skämt å sido, nu får vi hoppas att det inte "bråkar" utan sköter sig som det ska.
Än en gång kan vi bara konstatera vilka hjälpsamma och ödmjuka dessa thailändare är! Allt går att lösa till det bästa! Vi behövde inte betala något för "försöket" att ta bort taggarna eller konsultationen med doktorn. Sprit och salva kostade 40 svenka kronor. Det kallar jag service!
Nu var Willy tvungen att ta en Mekong och lite blek är han allt men vi ska ändå gå ut och äta en god middag. Jag måste bara berätta om middagen igår! Vi hittade en liten restaurang med kanske tio bord, det såg så mysigt ut så vi gick in där och tog en "Hot Pan". Det var en typ järnform med i mitt fall grönsaker, vitlök, massor av andra kryddor, biff och sås. Så brände kyparen av det hela med antagligen någon sprit utanför restaurangen. Det var väldigt häftigt! Titta på kortet! Det var nog det godaste jag har ätit här, hittills..
Anne-Marie
Willy och jag tog en longtail ut till ön Poda. Vi hade med oss en hel påse frukt till lunch! Idag gick det lite mera vågor och kanske var det som gjorde att Willy gjorde sig illa på en sjöborre. Han blev omkullvält av en våg, tog emot sig bakåt med händerna. På vänster hands fingrar fick han ett tjugotal taggar av sjöborren. Vi packade ihop våra badkläder och gick mot båtarna för att se om vi kunde få åka hem med en tidigare båt än vad vi hade bestämt. Det kom genast fram en man från en flytande "restaurang" och såg vad som hade hänt. Han ropade på några tjejer på båten och dom skar sönder några lime som Willy skulle droppa på såren för att lindra smärtan. Det gjorde satans ont!!
Efter några minuter gjorde det inte lika ont och vi bestämde oss för invänta vår turbåt. Under tiden handlade jag lite lunch av tjejerna (nästan all frukt som vi hade med oss hade ruttnat eller vad på god väg, tyvärr går det väldigt fort med det här i värmen). Willy tog en Pad Tai, nudlar med kyckling och jag fick äntligen min grillade majskolv som jag har längtat så länge efter. Jag fick faktiskt en banan på köpet och Willy fick en Singa, fast den fick han betala för!
Vi träffade ett svenskt par på stranden som undrade vad som hänt. (Willy satt med sin hand rakt upp hela tiden så det syntes att det var något). Dom berättade iallafall att det fanns ett apotek med en engelsktalande farmaceut och apoteket låg alldeles vid vårt hotell. Vi gick dit. Hon såg lite förskräckt ut och undrade om hon skulle kontakta doktorn. Alternativet var att hon kunde försöka plocka bort taggarna. Willy tyckte det var ok, men nu är det så att det är hullingar på taggarna så hon fick inte bort dom. Jag ringer doktorn sa hon. Där fick hon beskedet att om han tvättar såren med sprit och smörjer med antiinflammatorisk salva ska taggarna krypa ut efter tre till fyra dagar. Hon sa att visserligen är taggarna giftiga, men du har säkert tio år kvar att leva! Det kan ju faktiskt vara så att vi hörde fel för Willy ska ju leva i minst 40 år till.. Skämt å sido, nu får vi hoppas att det inte "bråkar" utan sköter sig som det ska.
Än en gång kan vi bara konstatera vilka hjälpsamma och ödmjuka dessa thailändare är! Allt går att lösa till det bästa! Vi behövde inte betala något för "försöket" att ta bort taggarna eller konsultationen med doktorn. Sprit och salva kostade 40 svenka kronor. Det kallar jag service!
Nu var Willy tvungen att ta en Mekong och lite blek är han allt men vi ska ändå gå ut och äta en god middag. Jag måste bara berätta om middagen igår! Vi hittade en liten restaurang med kanske tio bord, det såg så mysigt ut så vi gick in där och tog en "Hot Pan". Det var en typ järnform med i mitt fall grönsaker, vitlök, massor av andra kryddor, biff och sås. Så brände kyparen av det hela med antagligen någon sprit utanför restaurangen. Det var väldigt häftigt! Titta på kortet! Det var nog det godaste jag har ätit här, hittills..
Anne-Marie
Kommentarer
Postat av: helene
Det där med sjöborren ser läskigt ut! hoppas det inte dj--- utan ni får en fortsatt hääärlig semester. Inte utan att jag blir lite avundsjuk, ska ju gå hemma här i 6 veckor och inte stressa, gissa var jag skulle kunna vara,,?
Kram
Trackback
