Andra vandringen - ett riktigt äventyr!
Söndag 26 maj 2013.
Vi har köpt badhanddukar till Clara,Tim och Felica, handdukar som vi använder här, tar hem och tvättar och så får barnen dom! Så nu ligger Willy på Tims Spiderman, jag på Claras fina häst och Felicia ska få en tiger, hon älskar ju tigrar den lilla sötnosen!
Det finns så mycket gott hos bagare Mike, skorporna som vi köpte igår till kaffet var riktigt både goda och stora! Jag tror de var bakade på grahamsmjöl.
På kvällen blev det moussaka på restaurang "Gorgona". Tidigare hette restaurangen "Baltazar" och där jobbade Pandi som vi blev lite bekanta med första gången vi var på Tilos. Varje kväll gick vi dit och publicerade våra inlägg på bloggen, då fanns det inget Internet på vårt hotell. Pandi hade träffat en svensk tjej som bodde i Stockholm berättade han och planerade att flytta dit. Han sålde restaurangen och flyttade från Livadia med ett hundratal invånare till storstaden Stockholm. Jag undrar hur det gick för honom, han berättade bl.a. att han aldrig hade badat i en sötvattensjö eller sett snö.
På vägen hem träffade vi på det danska paret. De hade vandrat till Stavros Bay, på andra sidan bergen och stigen började bakom slaktaren, skulle inte vara så svår att hitta. Det lät ju lite intressant tyckte vi, för dit har vi inte vandrat förut.
Srax efter åtta imorse började vi vår vandring,Det var inte så lätt att hitta stigen så vi bestämde att gå en annan led som vi gått tidigare och besöka ett kapell. Men när vi skulle svänga av vänster mot kapellet gick en stig åt höger, vi bestämde oss för att ta den och se vart vi kom. Det var mycket uppför, 350 meter över havet. men en fantastisk utsikt när vi väl var där! Vi stannade och rastade med vatten och färska aprikoser. Det är nu man inser att man inte är så smart som inte har en karta med sig.Vi hade kommit upp på en väg och vi tänkte att om vi följer den måste vi ju komma tillbaka till Livadia.
Men så fel vi hade. Vägen slingrade sig i serpentiter, och vid varje krök tänkte vi, nu är vi framme, men det var vi inte och dessutom svängde vägen bort från staden. Till slut såg vi Livadia långt där nere och det enda vi kunde göra var att försöka hasa, speta och klättra nerför en brant och försöka följa en flodfåra som skulle leda oss tillbaka. Till slut hittade vi en stig som vi följde och kom så småningom fram. Det blev en hel del rivsår på benen,men annars gick det bra. Dock har vi lärt oss att vi aldrig mer ska vandra utan en karta!!
Denna vandring tog oss fyra timmar och 18000 steg! Jag plockade också en hel del timjan som nu hänger på tork! Anmärkningsvärt tycker jag är att vi inte träffade på en enda människa på vår vandring bara en bil några getter och en massa fina fåglar, bl.a.en halsbandsflugsnappare (Willy kollade när vi kom tillbaka).
Vi smet in hos Mike, bagaren på vägen hem och köpte lite lunch. För mig ett bröd fyllt med philiadelfiaost och för Willy ett bröd med korv. Mycket smakrika!
Grattis alla mammor idag på mors-dag och speciellt då till världens bästa mammor Anja och Nina! Willy har lovat att jag ska få gå till silversmeden här i byn och få välja ut ett smycke! Tack!
Anne-Marie
Slutkommentar
Ett stort TACK till alla som på olika sätt hörde av sig vid min födelsedag!
Det blev två jättesköna veckor med många besök på de små öarna utanför Ao Nang, mycket vila och böcker i skuggan (det gick åt nio stycken) och mycket god och spicy mat på kvällarna. Resandet i sig är ju inte så himla rolig när det tar 23 timmar från dörr till dörr, men det är det faktiskt värt att få upplevelsen.
Nästa gång ska jag akta mig för dom här!
Spetsarna sitter fortfarande kvar i fingrarna och gör det svårt att bära saker och använda vänster hand normalt, men de kryper ut eller löses upp med tiden. Skönt att den inte var så giftig att jag blev sjuk ute på ön...
Nu är det bara att sätta igång och spara igen tills Anne-Marie fyller, det är ju några år dit, för då ska vi tillbaka!
Än en gång TACK till alla som hört av sig under tiden och som följt bloggen! Nu stänger vi för den här gången, men det var ganska kul att "skriva dagbok" på kvällarna. Risken finns att vi kommer igen flera gånger!
God Jul & Gott Nytt År!
Willy & Anne-Marie
Det blev två jättesköna veckor med många besök på de små öarna utanför Ao Nang, mycket vila och böcker i skuggan (det gick åt nio stycken) och mycket god och spicy mat på kvällarna. Resandet i sig är ju inte så himla rolig när det tar 23 timmar från dörr till dörr, men det är det faktiskt värt att få upplevelsen.
Nästa gång ska jag akta mig för dom här!
Spetsarna sitter fortfarande kvar i fingrarna och gör det svårt att bära saker och använda vänster hand normalt, men de kryper ut eller löses upp med tiden. Skönt att den inte var så giftig att jag blev sjuk ute på ön...
Nu är det bara att sätta igång och spara igen tills Anne-Marie fyller, det är ju några år dit, för då ska vi tillbaka!
Än en gång TACK till alla som hört av sig under tiden och som följt bloggen! Nu stänger vi för den här gången, men det var ganska kul att "skriva dagbok" på kvällarna. Risken finns att vi kommer igen flera gånger!
God Jul & Gott Nytt År!
Willy & Anne-Marie
Tack och farväl!
En liten uppdatering på Willys sjöborretaggar. Fingrarna ser bättre ut idag, dom är inte lika svarta som igår utan idag ser man taggarna tydligt. Vi räknade dom till 23 stycken! Tvättade med sprit och lade på ny salva och några plåster blev det också på såren. Det här kommer att bli bra hoppas vi!
Vi träffade "systrarna" i frukostmatsalen och vi ondgjorde oss lite över att det var vår sista dag. Dom har varit här i tre veckor och har en vecka kvar. Dom tyckte att fyra veckor var för kort och planerar att åka sex veckor nästa gång!! Det har blivit mycket shopping för dom och redan förra veckan hade dom "provpackat" sina resväskor för att se om det går att handla mer. Dom önskade oss en trevlig dag och bra hemresa!
Vi gick till stranden och träffade Pinky, hennes mamma och syster. Jag lovade att komma på en sista massage för denna gång och dom ville så gärna att Willy också skulle komma. "Mama" loves me sa Pinky but not "Papa", he sits all the day and only read. Is it love story? No, sa Willy, it is murder story, but I love you too! Pinky skrattade gott! I´am just joking!
Det blev som vanligt en skön dag på stranden, på em blev det lite mulet, men det gör inget för det är så skönt ändå! Vi åt en sen lunch och så gick jag på massage. Jag tog en "vanlig" massage med aole vera! Det var Pinkys syster som masserade mig och det var den bästa massagen som jag fått! Pinkys syster är gravid och kanske bidrar detta till att det blir extra kraftfullt! Jag tog ett kort på henne! Systern och brodern höll om oss och frågade om vi kommer tillbaka nästa år! Dom önskade oss all lycka, att vi skulle vara rädda om varandra och en bra resa hem! Så fick vi lite resegodis - färsk anans!!
På strandpromenaden träffade vi Pinky, hennes andra syster och mamman. Pinky sprang emot oss och kramade oss hårt! Kommer ni tillbaka nästa år? Ta med hela familjen, vi kan ordna det billigt för er! Dom var alldeles tårögda och det blev jag också.. Vilka fantastiska människor!
Jag skriver ofta hur underbart, fantastiskt, härligt, rena paradiset som det här landet är och hur thailändarna är, men det går inte att beskriva på något annat sätt, för så är det här!! Jag tror att man själv måste komma hit och se hur det är för att förstå att allt detta verkligen stämmer!! Willy och jag säger att om vi får möjlighet att komma hit ännu en gång vill vi gärna stanna åtminstone i tre veckor.. Jag säger som "systrarna", det kvittar hur länge man är här, det är ändå alldeles för kort..
Nu är allt packat för hemresan imorgon. Vi åker kl.05.00 från hotellet och ca. 22 timmar senare är vi hemma i Skarpan igen. Jag säger som Anki och Janne "det är värt varje timma på flyget för att få komma till detta fantastiska land"!
Visst ska det bli roligt att komma hem igen och träffa sina nära och kära! Vi har handlat lite presenter och en del julklappar, men det kan jag ju inte tala om här vad det är..
Anne-Marie
Sjöborren!
Idag åkte Anki och Janne hem efter en härlig vecka här i Ao-Nang. Vi har haft några jätteroliga dagar och kvällar tillsammans! Lycklig resa hem säger vi! Dom säger båda att det är värt varje timma på flyget för att komma hit, även om det nu "bara" blev en vecka!
Willy och jag tog en longtail ut till ön Poda. Vi hade med oss en hel påse frukt till lunch! Idag gick det lite mera vågor och kanske var det som gjorde att Willy gjorde sig illa på en sjöborre. Han blev omkullvält av en våg, tog emot sig bakåt med händerna. På vänster hands fingrar fick han ett tjugotal taggar av sjöborren. Vi packade ihop våra badkläder och gick mot båtarna för att se om vi kunde få åka hem med en tidigare båt än vad vi hade bestämt. Det kom genast fram en man från en flytande "restaurang" och såg vad som hade hänt. Han ropade på några tjejer på båten och dom skar sönder några lime som Willy skulle droppa på såren för att lindra smärtan. Det gjorde satans ont!!
Efter några minuter gjorde det inte lika ont och vi bestämde oss för invänta vår turbåt. Under tiden handlade jag lite lunch av tjejerna (nästan all frukt som vi hade med oss hade ruttnat eller vad på god väg, tyvärr går det väldigt fort med det här i värmen). Willy tog en Pad Tai, nudlar med kyckling och jag fick äntligen min grillade majskolv som jag har längtat så länge efter. Jag fick faktiskt en banan på köpet och Willy fick en Singa, fast den fick han betala för!
Vi träffade ett svenskt par på stranden som undrade vad som hänt. (Willy satt med sin hand rakt upp hela tiden så det syntes att det var något). Dom berättade iallafall att det fanns ett apotek med en engelsktalande farmaceut och apoteket låg alldeles vid vårt hotell. Vi gick dit. Hon såg lite förskräckt ut och undrade om hon skulle kontakta doktorn. Alternativet var att hon kunde försöka plocka bort taggarna. Willy tyckte det var ok, men nu är det så att det är hullingar på taggarna så hon fick inte bort dom. Jag ringer doktorn sa hon. Där fick hon beskedet att om han tvättar såren med sprit och smörjer med antiinflammatorisk salva ska taggarna krypa ut efter tre till fyra dagar. Hon sa att visserligen är taggarna giftiga, men du har säkert tio år kvar att leva! Det kan ju faktiskt vara så att vi hörde fel för Willy ska ju leva i minst 40 år till.. Skämt å sido, nu får vi hoppas att det inte "bråkar" utan sköter sig som det ska.
Än en gång kan vi bara konstatera vilka hjälpsamma och ödmjuka dessa thailändare är! Allt går att lösa till det bästa! Vi behövde inte betala något för "försöket" att ta bort taggarna eller konsultationen med doktorn. Sprit och salva kostade 40 svenka kronor. Det kallar jag service!
Nu var Willy tvungen att ta en Mekong och lite blek är han allt men vi ska ändå gå ut och äta en god middag. Jag måste bara berätta om middagen igår! Vi hittade en liten restaurang med kanske tio bord, det såg så mysigt ut så vi gick in där och tog en "Hot Pan". Det var en typ järnform med i mitt fall grönsaker, vitlök, massor av andra kryddor, biff och sås. Så brände kyparen av det hela med antagligen någon sprit utanför restaurangen. Det var väldigt häftigt! Titta på kortet! Det var nog det godaste jag har ätit här, hittills..
Anne-Marie
Willy och jag tog en longtail ut till ön Poda. Vi hade med oss en hel påse frukt till lunch! Idag gick det lite mera vågor och kanske var det som gjorde att Willy gjorde sig illa på en sjöborre. Han blev omkullvält av en våg, tog emot sig bakåt med händerna. På vänster hands fingrar fick han ett tjugotal taggar av sjöborren. Vi packade ihop våra badkläder och gick mot båtarna för att se om vi kunde få åka hem med en tidigare båt än vad vi hade bestämt. Det kom genast fram en man från en flytande "restaurang" och såg vad som hade hänt. Han ropade på några tjejer på båten och dom skar sönder några lime som Willy skulle droppa på såren för att lindra smärtan. Det gjorde satans ont!!
Efter några minuter gjorde det inte lika ont och vi bestämde oss för invänta vår turbåt. Under tiden handlade jag lite lunch av tjejerna (nästan all frukt som vi hade med oss hade ruttnat eller vad på god väg, tyvärr går det väldigt fort med det här i värmen). Willy tog en Pad Tai, nudlar med kyckling och jag fick äntligen min grillade majskolv som jag har längtat så länge efter. Jag fick faktiskt en banan på köpet och Willy fick en Singa, fast den fick han betala för!
Vi träffade ett svenskt par på stranden som undrade vad som hänt. (Willy satt med sin hand rakt upp hela tiden så det syntes att det var något). Dom berättade iallafall att det fanns ett apotek med en engelsktalande farmaceut och apoteket låg alldeles vid vårt hotell. Vi gick dit. Hon såg lite förskräckt ut och undrade om hon skulle kontakta doktorn. Alternativet var att hon kunde försöka plocka bort taggarna. Willy tyckte det var ok, men nu är det så att det är hullingar på taggarna så hon fick inte bort dom. Jag ringer doktorn sa hon. Där fick hon beskedet att om han tvättar såren med sprit och smörjer med antiinflammatorisk salva ska taggarna krypa ut efter tre till fyra dagar. Hon sa att visserligen är taggarna giftiga, men du har säkert tio år kvar att leva! Det kan ju faktiskt vara så att vi hörde fel för Willy ska ju leva i minst 40 år till.. Skämt å sido, nu får vi hoppas att det inte "bråkar" utan sköter sig som det ska.
Än en gång kan vi bara konstatera vilka hjälpsamma och ödmjuka dessa thailändare är! Allt går att lösa till det bästa! Vi behövde inte betala något för "försöket" att ta bort taggarna eller konsultationen med doktorn. Sprit och salva kostade 40 svenka kronor. Det kallar jag service!
Nu var Willy tvungen att ta en Mekong och lite blek är han allt men vi ska ändå gå ut och äta en god middag. Jag måste bara berätta om middagen igår! Vi hittade en liten restaurang med kanske tio bord, det såg så mysigt ut så vi gick in där och tog en "Hot Pan". Det var en typ järnform med i mitt fall grönsaker, vitlök, massor av andra kryddor, biff och sås. Så brände kyparen av det hela med antagligen någon sprit utanför restaurangen. Det var väldigt häftigt! Titta på kortet! Det var nog det godaste jag har ätit här, hittills..
Anne-Marie
Kap Kun Ka (Tack) för kaffet!
Siata dagen för Anki och Janne, imorgon åker dom hem igen efter en, som dom själva säger fantastisk vecka här! Dom har varit fyra gånger i Thailand och tycker Krabi är den finaste platsen av alla! Jag (A-M) måste hålla med om att kommer man ut till öarna runt om här är det rena paradiset! Vattnet är alldeles kristallklart med en färg som går i grönt - turkost, massor av "akvariefiskar" och sanden är alldeles vit och mjuk! Det är såå vackert!
Som sagt sista dagen för våra vänner och dom skulle "pressa" på stranden hela dagen. Ja, vad händer då? Jo det börjar ösregna. Pinkys mamma kommer springande och bjuder in oss att sitta under tak vid deras massage. Hon plockar bort från bordet, torkar av och frågar om vi vill ha kaffe. Kap kun ka svarar Anki och jag! Hon går till sitt kök, se kortet och diskar några koppar och bjuder oss på ett kaffe som smakar mycket godare än det vi får till frukosten!
Under tiden vi dricker kaffe kommer Pinky, hon har ont i huvudet och skalar en frukt, pomolo som hon bjuder oss på. Hon grimaserar och tycker det smakar beskt, men vi tycker det smakar friskt och den påminner mycket om grapefrukt. Inte vet jag om frukten hjälper mot huvudvärk men man får ju iallafall i sig vätska och det är ju bra! Vilken härlig familj vi har lärt känna! Dom bryr sig så mycket om alla är så himla gulliga!
Efter regn kommer solsken! Jag gick iväg på ännu en taimassage. Det gör lite "ontskönt", ett uttryck som Anja brukar använda, men det är bara helt helt underbart, man vill att det aldrig ska ta slut. Willy läste!! Anki och Janne gick iväg på en shoppingrunda. Lycka till!
Som sagt efter regnet kom solen fram igen, men vi valde ändå att ägna oss åt lite varierande aktiviter. När vi kom till hotellet ringde jag till våra barn och barnbarn. Visst saknar man sina nära och kära. Nägot som är svårt att förstå är att det är första advent hemma, med stjärnor och stakar. Nina berättade att julgranen var uppsatt och tänd hemma på vår gård!
Nu ska vi gå ut, träffa Anki och Janne, äta lite god mat och "bara va"! Det är faktiskt inte helt fel i detta fantastiska land!
Anne-Marie
Som sagt sista dagen för våra vänner och dom skulle "pressa" på stranden hela dagen. Ja, vad händer då? Jo det börjar ösregna. Pinkys mamma kommer springande och bjuder in oss att sitta under tak vid deras massage. Hon plockar bort från bordet, torkar av och frågar om vi vill ha kaffe. Kap kun ka svarar Anki och jag! Hon går till sitt kök, se kortet och diskar några koppar och bjuder oss på ett kaffe som smakar mycket godare än det vi får till frukosten!
Under tiden vi dricker kaffe kommer Pinky, hon har ont i huvudet och skalar en frukt, pomolo som hon bjuder oss på. Hon grimaserar och tycker det smakar beskt, men vi tycker det smakar friskt och den påminner mycket om grapefrukt. Inte vet jag om frukten hjälper mot huvudvärk men man får ju iallafall i sig vätska och det är ju bra! Vilken härlig familj vi har lärt känna! Dom bryr sig så mycket om alla är så himla gulliga!
Efter regn kommer solsken! Jag gick iväg på ännu en taimassage. Det gör lite "ontskönt", ett uttryck som Anja brukar använda, men det är bara helt helt underbart, man vill att det aldrig ska ta slut. Willy läste!! Anki och Janne gick iväg på en shoppingrunda. Lycka till!
Som sagt efter regnet kom solen fram igen, men vi valde ändå att ägna oss åt lite varierande aktiviter. När vi kom till hotellet ringde jag till våra barn och barnbarn. Visst saknar man sina nära och kära. Nägot som är svårt att förstå är att det är första advent hemma, med stjärnor och stakar. Nina berättade att julgranen var uppsatt och tänd hemma på vår gård!
Nu ska vi gå ut, träffa Anki och Janne, äta lite god mat och "bara va"! Det är faktiskt inte helt fel i detta fantastiska land!
Anne-Marie
Slappat på Poda
Idag var det lördag (säger Willy) och vi började med en liten shoppingrunda. Första kunden för dagen är viktig, den affären slår an tonen för resten av dagen. Vi var först i två butiker: i den ena gjorde vi en bra prutrunda och alla var nöjda, i den andra betalade vi begärt pris direkt och innehavaren var nöjd (men det är ju bara bath!). A-M hann med att köpa ett nytt halsband också innan affärerna öppnade på riktigt. Sen gick vi till vår optiker och hämtade våra nya glasögon som var färdiga! A-M såg mycket bättre med de nya, fast "de är nog lite stora", och jag blev nöjd med nya bågar och att de mörknar snabbt i solljus.
Hem och byta till badkläder m tbh och ner till hörnet där Anki&Janne väntade för en tur till Poda Island. Det var tänkt att vi skulle åka longtail med turbåten, men blev en egen chartad båt som väntade på oss tills vi ville hem igen. Massa folk på Poda men efter ett par timmar drog ett gäng japaner iväg i en speedboat och det lugnade ner sig. Lunch på restaurangen, som inte sålde ett glas vin men gärna hela flaskor, och varnade för allför stark mat. Efter en god lunch var det vissa som pressade på stranden och andra som låg i skuggan. Timmarna bara försvann och vi åkte hem vid femsnåret.
Vi åkte över till Anki&. Jannes hotell Thala Sallay (och ingenting annat) när vi duschat bort salt och sand ur hår och skrymslen och tog en fördrink på balkongen. Visste inte hur långt det var så vi tog en mopedtaxi dit för 40 Bath och det visade sig vara promenadavstånd! Sen blev det middag på Blue Mango med ingen thaimat(!) och efteråt gick vi till O'Mallys Irish Pub och drack Irish Coffe (utom undertecknad som återföll till Marguerita). Träffade en servitris som, som vanligt frågade "Where you from". När Janne svarade med Linköping så hade hon varit i Sverige två veckor och besökt en släkting i Höganäs, Därifrån åkt till IKEA i Linköping och köpt en bokhylla!
Trots vissa protester blev det sedan hemgång och ett svalkande bad eller dusch som avslutning efter behag och fallenhet!
Hem och byta till badkläder m tbh och ner till hörnet där Anki&Janne väntade för en tur till Poda Island. Det var tänkt att vi skulle åka longtail med turbåten, men blev en egen chartad båt som väntade på oss tills vi ville hem igen. Massa folk på Poda men efter ett par timmar drog ett gäng japaner iväg i en speedboat och det lugnade ner sig. Lunch på restaurangen, som inte sålde ett glas vin men gärna hela flaskor, och varnade för allför stark mat. Efter en god lunch var det vissa som pressade på stranden och andra som låg i skuggan. Timmarna bara försvann och vi åkte hem vid femsnåret.
Vi åkte över till Anki&. Jannes hotell Thala Sallay (och ingenting annat) när vi duschat bort salt och sand ur hår och skrymslen och tog en fördrink på balkongen. Visste inte hur långt det var så vi tog en mopedtaxi dit för 40 Bath och det visade sig vara promenadavstånd! Sen blev det middag på Blue Mango med ingen thaimat(!) och efteråt gick vi till O'Mallys Irish Pub och drack Irish Coffe (utom undertecknad som återföll till Marguerita). Träffade en servitris som, som vanligt frågade "Where you from". När Janne svarade med Linköping så hade hon varit i Sverige två veckor och besökt en släkting i Höganäs, Därifrån åkt till IKEA i Linköping och köpt en bokhylla!
Trots vissa protester blev det sedan hemgång och ett svalkande bad eller dusch som avslutning efter behag och fallenhet!
Go'fredag!
Och det blev verkligen en go fredag! (Willys tur att blogga)
Vi började med en något sen frukost för att sedan slappa på rummet till lunch. Städerskorna kom vid 10-tiden och vi flydde ut på balkongen så dom fick vara ifred, men det var något hett mitt i solen så dags, och luften stod still. Vi formligen rann in till den välsignade AC'n så fort det blev lugnt igen!
Vi hade bokat tid med Anki&Janne 12.45 för en ö-tur som blev riktigt bra. Vi var ett gäng på 10 personer som väntade utanför Burger King som avtalat, och tjugo minuter för sent kom vår reseledare på moppe, fullastad med 2 ölflak, två ordinära tvättkorgar med snorkelutrustning och oräkneliga påsar med bananer och vattenflaskor, samt som kronan på värket en drypande säck med is mellan knäna!
Det var en skön typ som hette Emíl, var "White nigger" från Sydafrika och som hade landat åtskilliga timmar försenad från Malaysia kl 5 på morgonen! Trots förseningen fattades det 7 gäster, men efter någon halvtimmes letande kom vi så småningom iväg i speedboat. Första stopp på Railey för att kolla utrustningen, och sedan runt till ytterligare 6 stränder och laguner. Massa bad och snorkling blev det, och de flesta hittade Nemo! Vår reseledare var trött men höll ångan uppe med massor av Chang Beer.
Framåt kvällen, när solen sänkte sig över Prah Nangbukten gick vi iland på Chicken Island och åt middag på stranden. Fick flytta upp borden två meter för att klara tidvattnet som kom in, det är inte illa! Konstaterade att vi var hyfsat många nationaliteter runt bordet: En kanadensare, några tyskar, finskor, engelsmän, en spanjorska och vi svenskar (diskuterade runt bordet om sydafrikanen och thailändarna på båten skulle räknas och enades generöst att de fick vara med).
På hemvägen blev det ett sista nattdopp i mörkret medan marelden lyste svagt runt de simmande. Iland igen straxt före 8 och kände att kroppen fått sitt av sol o bad (och den vanliga lilla slängen av sjösjuka) idag. Och totalt blev det en riktigt skön, avslappnad och skitbra utfärd och en riktigt go fredag!
Vi började med en något sen frukost för att sedan slappa på rummet till lunch. Städerskorna kom vid 10-tiden och vi flydde ut på balkongen så dom fick vara ifred, men det var något hett mitt i solen så dags, och luften stod still. Vi formligen rann in till den välsignade AC'n så fort det blev lugnt igen!
Vi hade bokat tid med Anki&Janne 12.45 för en ö-tur som blev riktigt bra. Vi var ett gäng på 10 personer som väntade utanför Burger King som avtalat, och tjugo minuter för sent kom vår reseledare på moppe, fullastad med 2 ölflak, två ordinära tvättkorgar med snorkelutrustning och oräkneliga påsar med bananer och vattenflaskor, samt som kronan på värket en drypande säck med is mellan knäna!
Det var en skön typ som hette Emíl, var "White nigger" från Sydafrika och som hade landat åtskilliga timmar försenad från Malaysia kl 5 på morgonen! Trots förseningen fattades det 7 gäster, men efter någon halvtimmes letande kom vi så småningom iväg i speedboat. Första stopp på Railey för att kolla utrustningen, och sedan runt till ytterligare 6 stränder och laguner. Massa bad och snorkling blev det, och de flesta hittade Nemo! Vår reseledare var trött men höll ångan uppe med massor av Chang Beer.
Framåt kvällen, när solen sänkte sig över Prah Nangbukten gick vi iland på Chicken Island och åt middag på stranden. Fick flytta upp borden två meter för att klara tidvattnet som kom in, det är inte illa! Konstaterade att vi var hyfsat många nationaliteter runt bordet: En kanadensare, några tyskar, finskor, engelsmän, en spanjorska och vi svenskar (diskuterade runt bordet om sydafrikanen och thailändarna på båten skulle räknas och enades generöst att de fick vara med).
På hemvägen blev det ett sista nattdopp i mörkret medan marelden lyste svagt runt de simmande. Iland igen straxt före 8 och kände att kroppen fått sitt av sol o bad (och den vanliga lilla slängen av sjösjuka) idag. Och totalt blev det en riktigt skön, avslappnad och skitbra utfärd och en riktigt go fredag!
En lugn och skön dag!
Först måste jag (A-M) rätta till en felaktighet från igår. Jag sjöng "ja må du leva" för Willy redan kl. 06.00 på morgonen och inte kl. 07.00 som han skrev! Dessutom hade han legat vaken sen kl. 05.00 och väntat på att jag skulle komma med paket och sjunga! Precis sådär som man gjorde när man var liten..
Jag måste också skriva några ord om middagen som vi åt tillsammans med våra kompisar Anki och Janne. Det blev en mkt. trevlig kväll och väldigt god mat, om än något spicy. Anki åt stekt baracuda och jag åt räkor i en currysås, båda rätterna var ordentligt kryddade. Willys jätteräkor var mycket goda och likaså Jannes pepparbiff! Vi satt alldeles vid havet, hörde vågornas kluckande och kände de ljumma vindarna, vad mer kan man begära?
Tänk Anki, min gamla lekkamrat,som är här, vi har snart känt varandra i 50 år! Det är helt otroligt!
Efter middagen gick vi ut på stan och skrev hälsningar till våra nära och kära som inte finns här på jorden längre. Man kan kalla det för en slags luftballong som man monterar ett ljus i, låter vinden fylla ballongen och släpper iväg den mot himlen. Det var fint att se när ballongerna for högt upp i himlen!
Idag blev det sovmorgon till halv nio! Ja, åldern tar ut sin rätt, man orkar inte med så sent nattsudd längre.. Dagen har tillbringats på stranden med sol, bad, böcker och musik! Lunchen bestod av frukt! Vi har en massa goda frukter från korgarna som Willy fick igår. Det är ju så gott, bananerna smakar så mycket mer här än hemma och ananasen, vattenmelonen, druvorna, mangon, papayan och alla andra frukter smakar kanon!
Sen em. gick jag till Pinky Number 17 och tog en oljemassge och en ansiksmassage. Kände mig som en ny människa efter detta! Dom är så duktiga, omtänksamma och ödmjuka! Det är inte konstigt att man trivs så bra här i Thailand bland alla trevliga människor! Vi har lärt känna Pinky, hennes syster och mamma och Pinkys lilla dotter som är omkring två år. Dom är alla så rara!
När vi skulle gå hem från stranden träffade vi på Anki och Janne! Vi satte oss på en liten uteservering vid havet och tog ett glas vin och en öl! Tittade på den vackra solnedgången! Den går så fort och redan kl. sex börjar det skymma. Det känns som dagarna går mkt. fortare här än hemma, fast vi är såå lata och inte gör mycket. Men vi har ju faktiskt semester!!
Anne-Marie
Födelsedagen
Det blev en rivstart på dagen: A-M sjöng för mig vid sjutiden och kom med presenter och champagne också från barn och barnbarn (där blev jag allt lite tårögd). En timme senare invaderades rummet av tre thailändskor ur personalen, sjungande "Happy Birthday..." med orkideer, tårta och fruktkorg!
Sen var det dags för frukost och flera glada tillrop i matsalen innan det bar iväg med longtail till Tab Island, en liten ö utanför Chicken Island. Vid lågvatten går det att promenera nästan torrskodd mellan tre öar och när vi kom ut var det pintjockt med turister! Stranden var kantad av longtail och speedboat som prickat tidvattnet. Efter en timme hade vattnet stigit så pass att båtarna for vidare och vi var kanske 10-15 personer kvar på ön. Det var helt ljuvligt att bara slappa i detta paradis i flera timmar! Vid tretiden kom vår båt och hämtade upp och vi åkte hemåt igen.
Det har kommit massor av presenter, blommor, fruktkorgar och sms under dagen!
Tack till Marre&Lasse, Kristina&Anders, Ingela&Håkan, Anne&Skalman, Helén&Anders, Amsen, Anki&Janne, Inger&Per, Sussi&Larsa, Ann-Katrin&Kenneth och naturligtvis Anne-Marie, Anja&Danne, Stefan, Nina&Stefan, Clara och Tim!
När vi kom hem blev det en välbehövlig siesta innan Anki&Janne kom på kaffe&tårta&fördrink och vi gick ut för att aväta den förbeställda hummern. Tyvärr var det för upprört vatten för hummer och krabba, "only dead lobster, bad" blev beskedet. Vi tog i stället fyra räkor var, modell frukostkorv, lagom spicy. En stor bukett rosor på bordet och lite levande ljus gjorde sitt till stämningen.
Nu sitter jag på balkongen med en fet Corona och bloggar i 30 graders värme kl 2 på natten och känner att det här är inte så dumt. Man kanske skulle fylla år fler gånger?
Sen var det dags för frukost och flera glada tillrop i matsalen innan det bar iväg med longtail till Tab Island, en liten ö utanför Chicken Island. Vid lågvatten går det att promenera nästan torrskodd mellan tre öar och när vi kom ut var det pintjockt med turister! Stranden var kantad av longtail och speedboat som prickat tidvattnet. Efter en timme hade vattnet stigit så pass att båtarna for vidare och vi var kanske 10-15 personer kvar på ön. Det var helt ljuvligt att bara slappa i detta paradis i flera timmar! Vid tretiden kom vår båt och hämtade upp och vi åkte hemåt igen.
Det har kommit massor av presenter, blommor, fruktkorgar och sms under dagen!
Tack till Marre&Lasse, Kristina&Anders, Ingela&Håkan, Anne&Skalman, Helén&Anders, Amsen, Anki&Janne, Inger&Per, Sussi&Larsa, Ann-Katrin&Kenneth och naturligtvis Anne-Marie, Anja&Danne, Stefan, Nina&Stefan, Clara och Tim!
När vi kom hem blev det en välbehövlig siesta innan Anki&Janne kom på kaffe&tårta&fördrink och vi gick ut för att aväta den förbeställda hummern. Tyvärr var det för upprört vatten för hummer och krabba, "only dead lobster, bad" blev beskedet. Vi tog i stället fyra räkor var, modell frukostkorv, lagom spicy. En stor bukett rosor på bordet och lite levande ljus gjorde sitt till stämningen.
Nu sitter jag på balkongen med en fet Corona och bloggar i 30 graders värme kl 2 på natten och känner att det här är inte så dumt. Man kanske skulle fylla år fler gånger?
Viken överraskning!
Jag fick ett telefonsamtal på kvällen när vi satt i en tuk tuk på väg hem från Krabi stad. Det var Anki, hon och Janne är här i Au-Nang, kom igår. Snacka om att bli förvånad! Dom hade bokat resan för tre månader sedan och ALLA visste att dom skulle komma hit, utom vi.. Vi ska träffas i morgon. Dom kommer till oss och tar en drink innan vi går ut och äter middag tillsammans på kvällen!
Men vi går tillbaka till fm. Det var den varmaste dagen hitills, solen sken från en nästan klar himmel. Fullt med folk och försäljare på stranden. Plötsligt försvann alla försäljare, Pinky kom fram till mig och talade om att polisen var här. Det är förbjudet att gå på stranden och "ragga" folk till massage och försöka kränga varor. Det tog dock inte så lång tid innan ordningen var återställd och vi hade fått vår ananas för att markera vem vi tillhör. Massöskorna är helt otroliga att hålla ordning på sina "egna" kunder och ta hand om dom!
Jag (A-M) tog en promenad på stranden. Det går en stig upp till ett utsiksberg och på vägen dit är det fullt med APOR! Det fullständigt kryllar av dom. Dom är lite tjuvaktiga och kan försöka att plocka till sig både mobil och kamera om man inte är uppmärksam. På strandkanten plockade jag en massa fina snäckor som jag ska med hem till våra barnbarn Clara och Tim! Det tror jag dom kommer att tycka om!
Efter sol och bad åkte vi till nattmarknaden i Krabi stad. Marknaden håller på mellan kl. 14-21. Vi tog en tuk tuk med fast pris, 800 bath, tur och retur plus att chauffören väntade i Krabi i två timmar medan vi var på marknaden. Det kan man kalla service! Vi gjorde en hel del fynd, Willy köpte nya skjortor i thaisiden och jag köpte tre par "birkenstocksandaler" för 120 svenska kronor!
Nu är det snart dax att sova för imorgon ska jag upp med tuppen och sjunga "ja må han leva ut i hundrade år"! Det hoppas jag att han får, för då har vi ju 40 år kvar att leva loppan på!
Anne-Marie
Just another manic monday...
...som Bangles uttrycker det.
Nåja, så manisk blev den väl inte, men jag kunde inte motstå att sätta rubriken, det är ju ändå måndag ;-)
Fast vi har gjort en hel del i dag! Började med lite lätt sovmorgon och knallade sedan bort till optikern "på gatan till vänster och sen till vänster igen och så lite före 7eleven". Enligt flyern öppnade dom 10, och då var vi där men optikern själv kom inte förrän 11 så vi fick börja med att bestämma bågar och sedan komma tillbaka för eye check. Smidigt gick det och 11.30 var vi ute ur lokalen med kvitto på nya "ögon" att hämta på lördag. Mindre än halva priset mot hemma och leverans på en vecka!
Några timmar på stranden följdes av en sen lunch (runt halv fyra) på Last Fisherman med kycklingsoppa i cocosnöt och garlic bread. A-M gick på fransk manikyr medan jag sippade på det sista av Singhan och så gick vi hem utmed strandpromenaden i solnedgången.
Provåt på en ny restaurang, jättemysigt ställe, men när vi frågade om hummermeny till onsdag blev det tji. Hummer fanns bara till nyår! Vi gick vidare och kom till slut ner till början av strandpromenaden, där det tom fanns en hummer i akvarium som vi kunde få tillagad direkt! Vi förklarade läget och beställde till onsdag. Det pratades blommor, levande ljus, brassorkester, fyrverkerier och nakna flickor som hoppar upp ur tårtan, men jag tror det blir bra i alla fall.
Taktiken mot skräddarna börjar funka, en som vi passerat 3 ggr i dag har lärt sig "fingret mot läpparna hyssch" och gjorde det själv när vi kom i kväll, med ett märkligt "I won't tell" ??? Huvudsaken att man får gå någorlunda i fred :-)
Nåja, så manisk blev den väl inte, men jag kunde inte motstå att sätta rubriken, det är ju ändå måndag ;-)
Fast vi har gjort en hel del i dag! Började med lite lätt sovmorgon och knallade sedan bort till optikern "på gatan till vänster och sen till vänster igen och så lite före 7eleven". Enligt flyern öppnade dom 10, och då var vi där men optikern själv kom inte förrän 11 så vi fick börja med att bestämma bågar och sedan komma tillbaka för eye check. Smidigt gick det och 11.30 var vi ute ur lokalen med kvitto på nya "ögon" att hämta på lördag. Mindre än halva priset mot hemma och leverans på en vecka!
Några timmar på stranden följdes av en sen lunch (runt halv fyra) på Last Fisherman med kycklingsoppa i cocosnöt och garlic bread. A-M gick på fransk manikyr medan jag sippade på det sista av Singhan och så gick vi hem utmed strandpromenaden i solnedgången.
Provåt på en ny restaurang, jättemysigt ställe, men när vi frågade om hummermeny till onsdag blev det tji. Hummer fanns bara till nyår! Vi gick vidare och kom till slut ner till början av strandpromenaden, där det tom fanns en hummer i akvarium som vi kunde få tillagad direkt! Vi förklarade läget och beställde till onsdag. Det pratades blommor, levande ljus, brassorkester, fyrverkerier och nakna flickor som hoppar upp ur tårtan, men jag tror det blir bra i alla fall.
Taktiken mot skräddarna börjar funka, en som vi passerat 3 ggr i dag har lärt sig "fingret mot läpparna hyssch" och gjorde det själv när vi kom i kväll, med ett märkligt "I won't tell" ??? Huvudsaken att man får gå någorlunda i fred :-)
Nu har solen kommit!
Nu har solen kommit till Thailand! När vi gick till stranden på fm. sken solen och det var så där klibbigt varmt som det har varit vid tidigare besök här i landet! Det kändes härligt! Den första vi träffade på stranden var Pinky Number 17, vår massörska. Vi lovade att besöka henne under dagen för en thaimassage (A-M) och en ansiksskrubb med massge för (Willy). Hon blev såå glad! Vi fick färsk ananas som vi la på vår handduk, som ett litet bevis på att vi var upptagna. Som sagt, vi har lärt oss spelets regler! Efter några timmars bad och solande gick vi till Pinky. Det var en härlig timma med thaimassagen för mig (A-M) och Willy blev ren i ansiktet som en barnrumpa! Massörerna skrattade gott åt honom och tyckte att han hade blivit ung på nytt! Kanske går det att lura med honom på en "vanlig" massage också?!
Vi åt en god lunch på stranden, ris med räkor, ostbaguette. vin och Singa! Så gick vi hem och tog en låång siesta, ja den pågår faktiskt fortfarande.. Det är verkligen ett härligt land vi är i! Nu är det ju faktiskt fler än vi som tycker det. Halva Indien kom hit igår, iallafall låter dom som det! Det är nog ett tiotal indier som bor i rummen bredvid oss och dom hörs kan jag lova, men vi såg packade resväskor när vi kom hem så dom kanske är på genomresa..
Tänk den här bassängen full med skrikande indiska barn!
Vi har pratat om hur vi ska bemöta alla försäljare utan att bli helt tokiga! Vi har kommit fram till följande: Om vi går in i en vanlig affär och försäljaren kommer fram säger vi "I come from Sweden. If I want help I call for you". Om vi möter en skräddare säger vi. "If you keep nagging me I go some place else". Jag har också ett förslag att spela döv, eller som Willy säger, ta pekfingret till munnen och "hyssha" och skaka på huvudet. Skräddarna här i Ao-Nang är fakiskt i klass med skräddarna i Patong och då inte i en positiv bemärkelse.
Solen håller på att gå ner, det är ljummet ute och allt är alldeles alldeles underbart!
Anne-Marie & Willy
Vi åt en god lunch på stranden, ris med räkor, ostbaguette. vin och Singa! Så gick vi hem och tog en låång siesta, ja den pågår faktiskt fortfarande.. Det är verkligen ett härligt land vi är i! Nu är det ju faktiskt fler än vi som tycker det. Halva Indien kom hit igår, iallafall låter dom som det! Det är nog ett tiotal indier som bor i rummen bredvid oss och dom hörs kan jag lova, men vi såg packade resväskor när vi kom hem så dom kanske är på genomresa..
Tänk den här bassängen full med skrikande indiska barn!
Vi har pratat om hur vi ska bemöta alla försäljare utan att bli helt tokiga! Vi har kommit fram till följande: Om vi går in i en vanlig affär och försäljaren kommer fram säger vi "I come from Sweden. If I want help I call for you". Om vi möter en skräddare säger vi. "If you keep nagging me I go some place else". Jag har också ett förslag att spela döv, eller som Willy säger, ta pekfingret till munnen och "hyssha" och skaka på huvudet. Skräddarna här i Ao-Nang är fakiskt i klass med skräddarna i Patong och då inte i en positiv bemärkelse.
Solen håller på att gå ner, det är ljummet ute och allt är alldeles alldeles underbart!
Anne-Marie & Willy
Ö-hoppning
Lördag morgon och samling vid första trappan på stranden 8.45 för "ö-hoppning", dvs att fram till kl 16 besöka sammanlagt 6 stränder, de flesta på öar och alla badbara utom en. Vi var 21 st som samlades och gick ombord på en speedboat, efter lite strul hostade även den andra 200-hästars motorn igång och vi drog iväg mot Hong Island som var första anhalt.
Vi landade vid en mjuk sandstrand med turkost vatten, och bakom en klippa öppnade sig en liten lagun full med korallfiskar som höll sig mest vid kanten mellan sten och koraller. Där var det bara midjedjupt så snorkla behövdes nästan inte! Anne-Marie älskar ju att snorkla, men min (Willys) mustasch fick cyklopet att läcka så det funkade inte, däremot att stå stilla i vattnet och se hur fisken samlades runt oss. Simmade runt och tittade nyfiket, och nafsade på försök på badkläder, ben och annat som fanns i närheten. Mest var det de små blågul-randade "abborrarna" som kom i stora stim, men också enstaka andra stora färggranna fiskar.
Efter någon timme på Hong åkte vi vidare till Poda (mera strul med motor nr 2) och en ny strand där vi bara badade och "solade". Det var faktiskt riktigt nära att solen hade brutit igenom idag! Vi har haft varmt men mulet och ofta någon skur runt fyratiden sedan vi kom, men så har vi sluppit bränna ihjäl oss också! Det är säkert väldigt nyttigt, men känns lite snopet att inte solen skiner... På Poda fanns det också ganska gott om apor!
Efter Poda besökte vi Chicken Island (motorn startade!), som vid lågvatten sitter ihop med Tab. Då kan man gå torrskodd mellan öarna, men när vi kom på eftermiddagen var det för mycket högvatten och strömmar för att det skulle gå. På Chicken Island fick vi lunch-buffé med bl.a. väldigt goda vårrullar och en lagom bitsk kyckling i någon lokal curry, och som avslutning naturligtvis den fantastiska färska ananasen! Chicken Island har fått sitt engelska namn efter den klippa som sticker upp på ena spetsen av ön och ser ut som ett kycklinghuvud tyckte någon. På thai heter den "yxskaft-ön"!
Efter lite badande på maten for vi vidare till fatslandet, söder om vårt tillhåll, till Railey Beach som delas i Östra och Västra på var sin sida om halvön. Den västra kallas bara Railey eftersom det är den som är den kända och nyttjade för ett flertal hotell och resorts av det lite lyxigare slaget. Därifrån vandrade vi i ca 20 min förbi Railey East som är en omlastningsplats för fraktbåtar och fullständigt obadbar med sitt oljiga och skitiga vatten, vidare till Tham Prah Nang Brach. En fantastisk lagun kantad av droppstensgrottor och klättervänliga kalkstensklippor med folk som bokstavligen klättrar på väggarna! Fortfarande ett tillhåll för backpackers och rastafaris.
Vid fyrasnåret var vi hemma på stranden igen och det känns att solen har tagit ordentligt idag. Men molnen ska hålla i sig ett par dagar till så vi klarar oss nog ändå ;-)
A-M&WM
Vi landade vid en mjuk sandstrand med turkost vatten, och bakom en klippa öppnade sig en liten lagun full med korallfiskar som höll sig mest vid kanten mellan sten och koraller. Där var det bara midjedjupt så snorkla behövdes nästan inte! Anne-Marie älskar ju att snorkla, men min (Willys) mustasch fick cyklopet att läcka så det funkade inte, däremot att stå stilla i vattnet och se hur fisken samlades runt oss. Simmade runt och tittade nyfiket, och nafsade på försök på badkläder, ben och annat som fanns i närheten. Mest var det de små blågul-randade "abborrarna" som kom i stora stim, men också enstaka andra stora färggranna fiskar.
Efter någon timme på Hong åkte vi vidare till Poda (mera strul med motor nr 2) och en ny strand där vi bara badade och "solade". Det var faktiskt riktigt nära att solen hade brutit igenom idag! Vi har haft varmt men mulet och ofta någon skur runt fyratiden sedan vi kom, men så har vi sluppit bränna ihjäl oss också! Det är säkert väldigt nyttigt, men känns lite snopet att inte solen skiner... På Poda fanns det också ganska gott om apor!
Efter Poda besökte vi Chicken Island (motorn startade!), som vid lågvatten sitter ihop med Tab. Då kan man gå torrskodd mellan öarna, men när vi kom på eftermiddagen var det för mycket högvatten och strömmar för att det skulle gå. På Chicken Island fick vi lunch-buffé med bl.a. väldigt goda vårrullar och en lagom bitsk kyckling i någon lokal curry, och som avslutning naturligtvis den fantastiska färska ananasen! Chicken Island har fått sitt engelska namn efter den klippa som sticker upp på ena spetsen av ön och ser ut som ett kycklinghuvud tyckte någon. På thai heter den "yxskaft-ön"!
Efter lite badande på maten for vi vidare till fatslandet, söder om vårt tillhåll, till Railey Beach som delas i Östra och Västra på var sin sida om halvön. Den västra kallas bara Railey eftersom det är den som är den kända och nyttjade för ett flertal hotell och resorts av det lite lyxigare slaget. Därifrån vandrade vi i ca 20 min förbi Railey East som är en omlastningsplats för fraktbåtar och fullständigt obadbar med sitt oljiga och skitiga vatten, vidare till Tham Prah Nang Brach. En fantastisk lagun kantad av droppstensgrottor och klättervänliga kalkstensklippor med folk som bokstavligen klättrar på väggarna! Fortfarande ett tillhåll för backpackers och rastafaris.
Vid fyrasnåret var vi hemma på stranden igen och det känns att solen har tagit ordentligt idag. Men molnen ska hålla i sig ett par dagar till så vi klarar oss nog ändå ;-)
A-M&WM
Välkomstmöte och marknad!
På fm. hade vi välkomstmöte! Vi hade fått våra välkomsthäften på finska när vi kom i onsdags. Det var lite svårt att förstå, men nu har vi fått nya på svenska. Det var en trevlig kille som höll i mötet, Kalle hette han och kom från Sverige. Vi fick en massa tips och information om Ao-Nang där vi bor! Vi fick också tips på utflykter, så nu har vi bokat en utflykt till imorgon som heter "Ö-hopp". Vi ska besöka dom fem vackraste öarna i närheten, det blir också snorkling.
Efter mötet gick vi till stranden. Vi har hittat en lugnt bit på vår strand där det inte finns några försäljare, skönt faktiskt. På tal om lugnt hittade vi igårkväll en betydligt skönare och stillsammare del av Ao-Nang når vi skulle äta. Det är på själva strandpromenaden all kommers förekommer. Vi hittade en mysig restaurang med levande musik och ännu en god buffé, med bl.a. barracuda!
Till lunch idag blev det Pad Tai Kong. Helt underbart gott! Vår favoritlunch från Kata, nudlar med räkor alltså! Så bar det iväg på en mopedtucktuck till den lokala marknaden här i Ao-Nang! Det gick undan vill jag lova, och så är det ju dessutom vänstertrafik! Marknaden innehöll allt från levande krabbor som köptes knippevis, (dom var ihopsatta med snören i klorna) till exotiska frukter, kläder och färsk kyckling.
Jag (A-M) gjorde faktiskt några fynd. Jag köpte bl.a. en par shorts till mig för fyra kronor, ja, faktiskt bara fyra kronor och då var det ett fast pris. Jag köpte också ett par små presenter till dom där hemma!
Willy köpte ett par coola solglasögon igår! Titta bara!!
Annars har vädret varit lite småmulet idag, men inget regn. Ikväll blir det sill och knäckebröd på balkongen tilsammans med alla fladdermöss som finns runt oss!
Den här cobran fanns också på marknaden! Läskigt stor men väldigt lugn, antagligen drogad...
Efter mötet gick vi till stranden. Vi har hittat en lugnt bit på vår strand där det inte finns några försäljare, skönt faktiskt. På tal om lugnt hittade vi igårkväll en betydligt skönare och stillsammare del av Ao-Nang når vi skulle äta. Det är på själva strandpromenaden all kommers förekommer. Vi hittade en mysig restaurang med levande musik och ännu en god buffé, med bl.a. barracuda!
Till lunch idag blev det Pad Tai Kong. Helt underbart gott! Vår favoritlunch från Kata, nudlar med räkor alltså! Så bar det iväg på en mopedtucktuck till den lokala marknaden här i Ao-Nang! Det gick undan vill jag lova, och så är det ju dessutom vänstertrafik! Marknaden innehöll allt från levande krabbor som köptes knippevis, (dom var ihopsatta med snören i klorna) till exotiska frukter, kläder och färsk kyckling.
Jag (A-M) gjorde faktiskt några fynd. Jag köpte bl.a. en par shorts till mig för fyra kronor, ja, faktiskt bara fyra kronor och då var det ett fast pris. Jag köpte också ett par små presenter till dom där hemma!
Willy köpte ett par coola solglasögon igår! Titta bara!!
Annars har vädret varit lite småmulet idag, men inget regn. Ikväll blir det sill och knäckebröd på balkongen tilsammans med alla fladdermöss som finns runt oss!
Den här cobran fanns också på marknaden! Läskigt stor men väldigt lugn, antagligen drogad...
En dag på stranden!
Igår när vi var ute och åt buffé träffade vi två damer. Dom skulle vara här i fyra veckor och bara ta det lugnt. Imorse när vi kom ner till frukosten, satt dom där! Det visade sig att vi bor på samma hotell. Trevliga "tjejer", vi tror dom är systrar och vi har fått en del tips av dom!
"Systrarna" tipsade om stranden! Man får låna handdukar på hotellet som man tar med till stranden. Nere vid strandpromenaden ligger det en mängd longtailbåtar som kan ta oss ut till vackra stränder alldeles i närheten av Krabi. Idag valde vi dock att bekanta oss med "vår" strand! 
På stranden finns inga solstolar utan man ligger på sin handduk eller köper en strandmatta, som en mängd av försäljare vill kränga. Vår strand ligger i en nationalpark och därför får det inte finnas solstolar där. Man kan fundera lite på den saken, men så är det.
Ganska fort lär man sig hur det går till på stranden. Det är många massörskor som går runt och bjuder på färsk annans och erbjuder olika behandlingar. Vi blev bjudna på annans av Pinky på Number seventeen! Jag (A-M) som sa att det första jag ska göra i Thailand är att fixa mina fötter tog en behandling med skrubb av fötterna och pedikyr. Det var helt fantastiskt skönt och kostade 60 svenska kronor för mer än en timmas behandling. Under tiden blev Willy, eller "Papa" som han kallades, att sitta en bit upp på stranden och ta en Singha! Här får det finnas bord och stolar, men då är man ju inte på själva stranden.
Vi åt en lätt lunch och badade flera gånger, kanske 25 grader i vattnet innan vi gick hem för att ta en siesta. Willy har läst en av sina 12 böcker som han har med sig! 
När vi vilade kom det värsta regnskuren och en del åska. Det drog snabbt förbi och nu börjar det skymma. Två fladdermöss kom precis och flög in i rummet, vände och flög ut igen.
Nu ska vi snart ut och äta och försöka värja oss från alla försäljare. Dom är jobbiga och dom värsta är nog skräddarna, men det är bara att le och säga No Thank you!
A-M & Willy
