mistren.blogg.se/tilostredje

Tredje besöket på Tilos i dodekaneserna

Rundar av

Publicerad 2013-06-06 05:50:26 i Allmänt,

Torsdag 6 juni
 
Nu sitter vi på Arlanda och väntar på tåget som ska ta oss till Linköping igen. Det blir allt lite segt med den långdragna hemresan, vi lämnade hotellet på onsdagmorgonen 06.30 och kommer hem till dörren framåt elva på torsdagen.
 
Vi fick ju så småningom besked från Ving om tiderna och det blev alltså Sea Star som gick 07 från Tilos. Kom till Rhodos halv nio men ingen mötte upp oss i hamnen. Bara en taxichaufför som letade efter det danska paret Mellgaard, som kom från en helt annan ö och inte var med på vår färja. Men chaffisen ringde till Ving/Spies och fick besked att ta med oss och köra till Hotell Athena. Där skulle vi vänta i receptionen. Pratade lite med receptionisten och ringde sedan till Vings servicetelefon. Där var det lite förvirrat när vi inte blivit hämtade, och kanske fanns det ett reserverat rum åt oss på hotellet? Vi blev lovade att ett kuvert med våra tider för resan ut till flygplatsen, och pratade igen med receptionen. Inget rum fanns reserverat men vi hyrde in oss för 20€ över dagen, lastade in bagaget och gick ut på stan en sväng.
 
Ett kvarter från hotellet fick vi så syn på Vings kontor så vi gick dit och tog vårt ärende igen. Där fick vi klara besked, bussen går från hotellet 23.15 och de skulle också undersöka var paret Mellgaard tagit vägen. Tur att vi hade ett rum! Det hade blivit bra segt att sitta på en parkbänk hela dagen.
 
Efter lite lunch lyckades vi leta rätt på det hotell där vi sovit över första natten, och där A-M troligen glömt kvar sin jacka. Vi talade om vilket datum vi var där och fick frågan om vilket rumsnummer vi haft. 421 dök upp i mitt huvud och visade sig stämma. Jackan fanns och vi kunde återvända till rummet och packa ner den. Då hade vi också fått ett meddelande om bussen ut till flygplatsen 23.15 :)
 
Flygresan gick bra, men det var dimma på Arlanda när vi kom hem. Piloten informerade om att han skulle låta maskinen landa på egen hand, och det gjorde den riktigt bra. Lite spännande/roligt var det att vi kunde följa landningen på skärmarna i planet, genom en kamera i nosen på planet.
 
Nu är det bara tågresan kvar, sen blir det att slänga sig på sängen ett par timmar!
Därmed stänger vi bloggen för den här gången och återkommer kanske med nya resor framöver.
Tack till alla som har läst och kommenterat!
 
Willy & Anne-Marie
Kommentarer (1)

Sista badaredagen

Publicerad 2013-06-04 16:02:49 i Allmänt,

Tisdag 4 juni

När vi funderade på middagsrestaurang i går kväll kom vi på att vi inte varit på Nicos ännu! Det ligger inte på strandpromenaden, så det är väl därför vi inte har tänkt på det, men vi har varit där förr och det var både gott och trevligt, så vi gick dit. Stället drivs av en engelsk kvinna som kom hit 2003 och gifte sig med en tiliansk man (Nico) som sköter köket. Hon pratar mycket och skämtar med gärsterna och har en stadig krets engelska gäster.

På menyn fanns Giovetsi som jag varit sugen på länge. Det är en gryta med små pastakorn, som risgryn, och den valde jag. Tyvärr var den ju slut, det hade funnits dagen före med nötkött, men hon frågade om jag tyckte om Giovetsi. Älskar det, svarade jag och då hojtade hon ut i köket och fick Nico att göra en åt mig om det var ok med kyckling? Det var det, och han gjorde en välligt god och välkryddad portion. A-M valde Dolmades som var dagens special, och medan vi väntade på huvudrätten tog vi friterade ostbollar. Goda här också, men ännu godare på Onomoia!

Och idag var det sista baddagen på stranden. Färjan går 7 i morgon bitti så då hinner vi inte med något strandliv, men i dag var vi nere vid halv tio och tog ett par stolar på vårt vanliga ställe. Beställer man något från serveringen så ingår solstolar och parasoll. Vi gick fram till disken och damen som håller i kommersen hälsade Kalimera och kunde vår stående beställning: Caffe Frappé, medium, sugar, milk and a Mythos. Det blir 5€ och vi lade oss tillrätta i solen resp. skuggan med våra böcker.

Många underliga saker ser man vid vattnet! En ensam Skarv håller till här och fiskar nära land, dom brukar ju annars förekomma i stora flockar och fiskar gärna på rad för att driva fiskarna framför sig.

Och lite senare på dagen kom en kropp flytande i vattnet!

 
När det var dags att gå hemåt gick vi upp till serveringen med disken och kastade skräpet vi samlat på oss under dagen. Pratade en stund med sonen som också servar i baren om det skiftande vädret här och var vi kom ifrån. Han kände till Malmö där han har kusiner och ville gärna åka dit och hälsa på. Sverige är ju så rent med mycket natur och vänliga människor! Men grekerna är också vänliga: när jag berättade att vi åker hem i morgon frågade han vad jag tycker bäst om, Retsina eller Ouzo? Jag sa att jag gillar Ouzo men inte A-M, hon föredrar Retsina. Då gick han och hämtade en flaska av varje från hyllan och gav oss i present! Så blev det handskakningar och kindpussar och lycklig resa och welcome back.
 
Är det konstigt att så många vänder tillbaka till Tilos när man väl varit här? Grannen ovanpå sa att de varit lite överallt, "men har man väl varit på Tilos finns det ingen anledning att åka någon annan stans". Och den tyska damen som förtjust konstaterade "There is nothing to do!" Och när vi gick hem från stranden idag vinkade busschauffören åt oss när vi passerade. Alla är så vänliga och välkomnande så vi har så vi kanske blir stadiga återvändare vi också, vem vet?
 
Willy
Kommentarer (3)

Vandring till Lethra

Publicerad 2013-06-03 16:35:23 i Allmänt,

Måndag 3 juni 2013
 
Vi träffades under mullbärsträdet på torget, våra grannar över oss och vi igår. Visst låter det gott med mullbär! De ser ut som en blandning mellan hallon och björnbär, men är mera avlånga i formen. Tyvärr var de inte riktigt mogna. Grannarna precis som vi har stora bekymmer med myggorna. Mannen har med sig eget myggnät. Det har han bunit fast i sängen med linor som också kommer hemifrån. Frun rullar in sig i en stor filt, som en kåldolme för att slippa myggorna. Jag vet inte hur många bett jag har fått, men de är åtskilliga och många av dom har jag rivit sönder. Även Willy har fått en massa bett, han som annars oftast är förskonad.
 
 
På Rhodos köpte Willy en semestercigarr som han nöjt av på balkongen. Jag tyckte att jag fick till en riktigt bra bild!
 
Förra gången vi var här åt vi på en restaurang som drevs av engelsmän och hade riktigt god mat. Vi beslöt att gå dit på kvällen för att äta middag. När vi kom fram var det stängt, alla möbler stod staplade inne på restaurangen och på en blek gulnad lapp stod det "vi har åkt till Rhodos, kommer på fredag". Vi kunde inte annat än skratta, lappen har nog suttit där ett bra tag.
 
Istället gick vi till torget och restaurang Onomoia. Vi har varit här ett flertal gånger och som de flesta restauranger här är det en familjerestaurang. Tim sa så här när han var liten "hur många getar har du ätit morfar"? För Willy blev det get även denna kväll och jag tror inte att han själv kan räkna hur många det har blivit. Get har blivit Willys favorit! Jag tog biffar fyllda med ost och kryddade med timjan, till det ungsrostad potatis, ris och grönsaker. Smakade alldeles utmärkt! Till notan fick vi hembakad tigerkaka!
 
 
Vi gick upp redan vi halv sju imorse och vid åtta började vi vår vandring till Lehtra strand. Den stig som vi har gått tidigare har ju rasat så vi tänkte ta en annan väg. Efter vår nya fina guidebok hittade vi genast vägen. Efter kartan skulle vi gå i stort sett rakt upp på ett berg, vi bedömde det till ca. 200 meter. Här fanns ingen led utan det var att klättra bland stenar, buskar, snår och rullgrus, men upp kom vi. Som vi kunde se skulle denna klättring fortsätta på hög höjd, bland klippor och skrev, så vi tog beslutet att klättra ner igen och fortsätta på en led runt berget istället för att klättra över berget. Jag tror att det var ett klokt beslut.
 
 
Det var en vacker led vi gick, såg nästan ut som det kan ha varit en väg för länge sedan, en åsneväg eller åsnestig kanske man säger!? Vi kom förbi en massa bikupor där det skördades honung. Det var ett surrande av bin överallt, jag tror att det är timjan som blommar. Bergssidorna är alldeles blå! Vid flera tillfällen fick vi öppna och stänga grindar för att inte getterna ska smita ut. Getterna finns precis överallt och de är otroliga på att klättra på bergskammarna.
 
 
Till slut såg vi Lehra strand och då satte vi oss och tog lite färska aprikoser och vatten. Tittade på den magnifika utsiken och tog några kort. Jag har själv tänkt på att jag har hatt på alla kort som finns med på bloggen. Någon kanske undrar om jag sover med hatten på också, men det gör jag faktiskt inte!! Men här blir många av dagarna "a bad hair day" då jag ofta går i hatt för solen och värmen och allt salt som finns både i havet och luften. Vi eller rättare sagt Willy såg också en orm på vandringen tillbaka. Den rasslade iväg bland stenarna men han hann se att den var knappt en halv meter lång och grönskimmrande. Tur att inte jag såg den.  
 
 
När vi kom tillbaka till rummet visade stegräknaren på 11000 steg. Jag gjorde ett litet överslag och räknade ut att bara på våra vandringar har vi gått över 80000 steg. Det är bra! Då med tanke på all god mat och allt gott bröd som Mike, bagaren har försett oss med. Ja, så har ju  Willy tagit en och annan Mythos och jag ett och annat glas vin! Men det hör ju liksom till semestern tycker vi!!
 
Efter lite vila åt vi lunch på balkongen. Idag blev det Wasa knäckebröd, vi köpte ett paket igår för 25 kr, mycket pengar men det är det värt. Knäckebröd med ost och köttbullar från middagen igår och färsk mango. Lite senare blev det kaffe! 
 
Anne-Marie
 
 
 
 
 
  
Kommentarer (3)

Slapp söndag

Publicerad 2013-06-02 16:07:00 i Allmänt,

 I går kväll kändes det lite kyligt i luften när vi skulle gå ner för att äta. Det blev långbyxor för mig, vinden gör att det inte känns som de 24-25 grader som det faktiskt är. På väg ner mot byn passerar vi ett hus som ligger upp i sluttningen och där det är en riktigt maffig bouganvilla som hänger ut över stigen.
 
 
Vid det här laget har vi varit på de flesta teavernorna men när vi tänkte efter är det två kvar som ligger lite avsides från strandpromenaden. Vi bestämde oss för ett ställe där det ofta är mycket lokal befolkning med barn och det känns genuint. Det är fokus på gyros och annan snabbmat i rejäla portioner, men väldigt gott och till bra priser. Och så har de en liten uteservering med mycket växter.
 
 
A-M tog köttbullar i pita "with everything" och jag valde gyrostallrik. En halvliter rött till det och notan stannade på ca 150:- i svenska pengar. Vi har konstaterat att det inte är någon skillnad på lunch och middag på tavernorna, möjligen att det är lite större utbud på kvällen när grillen är igång. Men även två omeletter med vin och öl brukar hamna bortåt 200:- mitt på dagen.
 
På morgonen idag var det mulet och fruktansvärt blåsigt, när vi vaknade åkte balkongmöblerna iväg över golvet och landade i hörnet. Vi kunde inte sitta ute med frukosten utan fick bära in bord och stolar och duka inne. Vi diskuterade om vi skulle ut o vandra eller ta en slapp söndag, och bestämde oss för det senare alternativet. Packade böcker och badgrejer, gjorde en ny pet-flaska med gurka och gick ner till stranden. Då dök det upp svarta moln på himlen så vi var beredda på det värsta, men molnen gled förbi mot Turkiet, vinden avtog och det klarnade upp! Det blev några timmar på stranden innan vi vände hemåt igen vid tvåtiden. På vägen stannde vi vid en Crepe- och glassbar och tog varsin Crepe.
 
 
A-M hittade en med choklad och cocos och jag tog en ost/bacon. Riktigt gott och lagom som lunch tyckte vi. Det blir nog att provsmaka deras hemmagjorda glass också endera dagen.
 
Vi vet fortfarande ingenting om hemresan, fick ju inga returbiljetter till färjan när vi åkte hit. Vi har messat med Ving idag (igen) och de väntar på besked från färjebolaget om vilka tider det blir. Vi gissar på Seastar kl 7 på onsdag morgon, men sitter lugnt i båten och låter Ving reda ut alltihop :)
 
Willy
Kommentarer (1)

Vandring till Annas Kapell

Publicerad 2013-06-01 17:09:31 i Allmänt,

Lördag 1 juni 2013
 
Det blev mycket sol och bad under fredagen, men mest sol. Jag kände att det hade tagit ordentligt på min rygg och mina ben. Det riktigt hettade och jag hade också blivit lite röd såg jag när jag duschade. Vi har ju varit försiktiga när vi har solat, smörjt oss och legat mycket i skuggan, men solen är stark här. Jag frös och mådde lite illa, men vi gick ändå ut på kvällen för att äta middag.
 
Vi gick till restaurang Nautilus, en välbesökt restaurang för kvällen. Willy tog lokala korvar och jag tog hemmagjorda hamburgare. Willy tyckte korvarna var riktigt goda, den ena starkare än den andra och med smak av vitlök. Jag tyckte att mina hamburgare var goda, men mådde lite illa och drack mest av det kolsyrade vattnet som vi hade beställt in. Kyparen kom fram med en bekymrad rynka i pannan och frågade om allt var ok? Jag nickade och log lite till svar, så fick vi betala och gå till rummet.
 
 
När jag vaknade imorse var jag mycket piggare, så vi bestämde oss för att ta en mindre vandring till Annas Kapell som ligger ung. 1.6 km från Livadia med en klättring upp till 140 meter över havet. Vandringen beskrivs som lätt. Vi kom iväg redan kl.åtta och det var väldigt lugnt i byn när vi gick strandpromenaden fram. Det tog oss knappt en timma upp till kapellet med en fantastisk utsikt över Livadia.
 
 
Vi gick in i kapellet och tände ett ljus för våra nära och kära. I kapellet finns också en källa, livets källa. Den kan man stärka sig av efter klättringen upp. Vi avböjde, då det inte såg helt fräscht ut, tog istället en frukt och lite eget vatten.
 
  
 
När vi kom tillbaka till Livadia gick vi till Mike, bagaren och köpte gott kaffebröd. Efter lite vila åt vi lunch på balkongen. Idag bestod den av sardiner i olja med smak av chili, tomat, kringlor och Retsina. Så körsbär, dom är så goda!!
 
 
Vi läser mycket och även så idag. Vi har legat halva eftermidagen och läst, det är så avkopplande och skönt! Jag har läst tre böcker hittills och är nu inne på min fjärde. Först läste jag "Ett stulet liv" en sann historia om en elvaårig flicka som blir kidnappad och hålls fången i 18 år. Under fångenskapen föder hon två flickor. Jaycee Dugards heter hon som skrivit sin egen historia. Det här hände i Kalifornien och det är en fruktansvärd historia. Så läste jag snabbt på en dag "Du går inte ensam" av Mari Jungstedt. En deckare med poliskommisarie Karin Jacobsson och hennes kollega Anders Knutas på Gotland.
Tredje boken blev Morgan Allins självbiografi "Kriget är slut". En bok som jag verkligen kan rekommendera.
Boken jag håller på med nu heter "Underdog" av Torbjörn Flygt och handlar om att växa upp under sjuttio- och åttiotalen. Det är mycket man känner igen och kan skratta åt men också allvar.
 
Jag måste försöka beskriva den kaka jag köpte till kaffet. Om man tänker sig en kladdkaka, men högre kanske 10 cm. Fylld med cholad, valnötter och dränkt i honung, himmelskt god! Äter man den så med glass och ofta, ja då får man en sån mage som jag har sa Mike, bagaren och flinade! Det är tur att vi vandrar,så mycket gott som vi äter! Idag blev det dock "bara" 11000 steg, men det får duga!
 
Under tiden som jag sitter och skriver detta ringer Amsen från Turkiet. Marre och hon flög igår till Bodrum och ska vara där på semester en vecka. De hade varit och badat och satt nu på balkongen och tog ett glas vin! De mådde bara fint!
 
Anne-Marie
  
 
Kommentarer (3)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela