Lördag 3 december
Hemresa och summering
Det ordnade sig med frukost även tidigt på morgonen. Receptionen är bemannad dygnet runt och vi beställde telefonväckning kl 04, mest som backup om vi skulle försova oss. Det gjorde vi inte utan var uppe före tuppen redan vid 03.30 och efter lite morgonbestyr gick jag ner och hämtade var sin frukostpåse. Det var rikligt tilltaget så vi åt oss mätta och sparade en del till senare. Telefonen ringde 04.25 (!) och en inspelad röst sa ”Sawadee Kaa, God Morning, this is your wake up call”. Då var vi redan igång med att skanna av rummet en sista gång och stänga väskorna.
Taxi skulle hämta oss vid hotellet 04.45 och vi var tre familjer som väntade vid entrén. Först kom en taxi och hämtade ett par, dom skulle åka två personer i bilen med plats för 7 passagerare. Vi trodde att vi också skulle samåka där, men vi skulle få en egen bil. Lite onödigt tyckte vi men det ger väl arbetstillfällen…
Efter ett par minuter kom ytterligare en taxi och hämtade upp en familj på fem personer, ingen plats för oss i den heller. När klockan närmade sig fem och vår taxi inte hade synts till gick jag in och pratade med receptionisten. Han kunde ingenting göra utan hänvisade till Tui´s representant som höll i körningarna. Jag ringde journumret och förklarade mitt ärende för en yrvaken danska som lovade kolla upp och återkomma. Hon var noga med att repetera telefonnumret och skulle ringa igen direkt. Fem minuter senare dök vår taxi upp, med AC och plats för sju, och vi kom iväg till flygplatsen. Reseledaren från Tui hörde aldrig av sig.
Trafiken flöt mycket bättre så dags på morgonen och det tog bara halva tiden till flyget mot när vi kom. Men logistiken på Phuket Airport är ett sorgligt kapitel. Först en kö i ca 40 minuter för att scanna resväskorna, över till en ny kö för att lämna in väskor och få bordingcard och slutligen tredje kön till incheckning och security. Köerna började utanför entrén, 20-30 meter av trottoaren var full med folk som väntade på att få komma in. Sammanlagt 1 timme 45 minuters köande för oss och ett evigt frågande om powerbank i bagaget. Och mobiler av märket Samsung Galaxy 7 fick inte tas med ombord!
Väntan i Gaten blev inte så lång däremot och vi kom iväg i tid. Lite trångt och träsmak men vi klarade hemresan på 11.45 till Arlanda utan större turbulens. Lite udda med extra personkontroller för flygning över ryskt luftrum, men det blir ju en rakare linje till Thailand än att svänga ner över Europa och Arabemiraten. Vi hade någon timmes väntetid på Arlanda innan tåget och var hemma i Skarpan vid sjutiden på kvällen svensk tid. Då var kroppen inställd på kl 01 och vi hade varit uppe i närmare 20 timmar så vi var allt lite möra.
Sammanfattningsvis har vi bott bra på Kantary Bay med Serviced Apartment. En normal hotellobby med reception, städning varje dag och frukostmatsal, lägenhet med två rum och pentry med tvättmaskin gjorde att vi inte saknade något. Den trevliga personalen i receptionen höjde också stämningen och hade alltid någon kommentar. Stranden vid hotellet var stenig och inte badvänlig men badbussen gick var 20 minut till andra sidan åsen och en lång sandstrand där solstolar och handdukar var fria för hotellets gäster. Där fanns också en liten lunchrestaurang, Bamboo Bar, där vi åt en gång i början. Det var gott men priserna 2-3 gånger högra än ”på stan” så i allmänhet hade vi med oss frukt och bröd till stranden och tog huvudmålet på kvällen. Ganska gott om restauranger på promenadavstånd och flera massageställen med billiga priser. En liten trottoarmarknad slog upp varje kväll 16-22 utmed gatan, där köpte vi frukt och ibland en pannkaka. Det var annars ett lugnt ställe, kemiskt rent från påflugna försäljare, skräddare och skräniga turistbarer, så det blev precis som vi tänkt oss mycket vila, läsa och bara ta det lugnt.
Slut för i år!
Willy
