mistren

Ett stort TACK till alla som på olika sätt hörde av sig vid min födelsedag!



Det blev två jättesköna veckor med många besök på de små öarna utanför Ao Nang, mycket vila och böcker i skuggan (det gick åt nio stycken) och mycket god och spicy mat på kvällarna. Resandet i sig är ju inte så himla rolig när det tar 23 timmar från dörr till dörr, men det är det faktiskt värt att få upplevelsen.



Nästa gång ska jag akta mig för dom här!
Spetsarna sitter fortfarande kvar i fingrarna och gör det svårt att bära saker och använda vänster hand normalt, men de kryper ut eller löses upp med tiden. Skönt att den inte var så giftig att jag blev sjuk ute på ön...

Nu är det bara att sätta igång och spara igen tills Anne-Marie fyller, det är ju några år dit, för då ska vi tillbaka!
Än en gång TACK till alla som hört av sig under tiden och som följt bloggen! Nu stänger vi för den här gången, men det var ganska kul att "skriva dagbok" på kvällarna. Risken finns att vi kommer igen flera gånger!

God Jul & Gott Nytt År!
Willy & Anne-Marie

En liten uppdatering på Willys sjöborretaggar. Fingrarna ser bättre ut idag, dom är inte lika svarta som igår utan idag ser man taggarna tydligt. Vi räknade dom till 23 stycken! Tvättade med sprit och lade på ny salva och några plåster blev det också på såren. Det här kommer att bli bra hoppas vi!

Vi träffade "systrarna" i frukostmatsalen och vi ondgjorde oss lite över att det var vår sista dag. Dom har varit här i tre veckor och har en vecka kvar. Dom tyckte att fyra veckor var för kort och planerar att åka sex veckor nästa gång!! Det har blivit mycket shopping för dom och redan förra veckan hade dom "provpackat" sina resväskor för att se om det går att handla mer. Dom önskade oss en trevlig dag och bra hemresa! 

Vi gick till stranden och träffade Pinky, hennes mamma och syster. Jag lovade att komma på en sista massage för denna gång och dom ville så gärna att Willy också skulle komma. "Mama" loves me sa Pinky but not "Papa", he sits all the day and only read. Is it love story? No, sa Willy, it is murder story, but I love you too! Pinky skrattade gott! I´am just joking!

Det blev som vanligt en skön dag på stranden, på em blev det lite mulet, men det gör inget för det är så skönt ändå! Vi åt en sen lunch och så gick jag på massage. Jag tog en "vanlig" massage med aole vera! Det var Pinkys syster som masserade mig och det var den bästa massagen som jag fått! Pinkys syster är gravid och kanske bidrar detta till att det blir extra kraftfullt! Jag tog ett kort på henne! Systern och brodern höll om oss och frågade om vi kommer tillbaka nästa år! Dom önskade oss all lycka, att vi skulle vara rädda om varandra och en bra resa hem! Så fick vi lite resegodis - färsk anans!!



På strandpromenaden träffade vi Pinky, hennes andra syster och mamman. Pinky sprang emot oss och kramade oss hårt! Kommer ni tillbaka nästa år? Ta med hela familjen, vi kan ordna det billigt för er! Dom var alldeles tårögda och det blev jag också.. Vilka fantastiska människor!

Jag skriver ofta hur underbart, fantastiskt, härligt, rena paradiset som det här landet är och hur thailändarna är, men det går inte att beskriva på något annat sätt, för så är det här!! Jag tror att man själv måste komma hit och se hur det är för att förstå att allt detta verkligen stämmer!! Willy och jag säger att om vi får möjlighet att komma hit ännu en gång vill vi gärna stanna åtminstone i tre veckor.. Jag säger som "systrarna", det kvittar hur länge man är här, det är ändå alldeles för kort..



Nu är allt packat för hemresan imorgon. Vi åker kl.05.00 från hotellet och ca. 22 timmar senare är vi hemma i Skarpan igen. Jag säger som Anki och Janne "det är värt varje timma på flyget för att få komma till detta fantastiska land"!

Visst ska det bli roligt att komma hem igen och träffa sina nära och kära! Vi har handlat lite presenter och en del julklappar, men det kan jag ju inte tala om här vad det är..

Anne-Marie